Hem / Du sökte efter

Gemensam Vårdnad

Domstolens kan upplösa gemensam vårdnad och bestämma ensam vårdnad eller låta den gemensamma vårdnaden fortsätta. Domstolens prövning sker alltid efter vad som är bäst för barnet.

Om gemensam vårdnad

Gemensam vårdnad bör inte få användas som ett medel för att ”tvinga” föräldrarna att samarbeta.

Gemensam vårdnad kan vara oförenlig med barnets bästa även om konflikten mellan föräldrarna inte är så svår och djup att det är omöjligt för dem att samarbeta.

Gemensam vårdnad vem bestämmer?

Vid gemensam vårdnad är det gemensam bestämmanderätt.

Det innebär ett gemensamt ansvar i barnets personliga angelägenheter i frågor angående fritid, ekonomi, utbildning, religion och hälso- och sjukvård.

När det är gemensam vårdnad så ska vårdnadshavarande (föräldrarna) i princip fatta alla beslut tillsammans. Undantaget är den dagliga omsorgen om barnet (exempelvis beslut om barnets mat, kläder, sovtider och hur barnet ska tillbringa sin fritid) där bestämmanderätten finns hos den förälder där barnet bor eller vistas hos.

När kan en förälder fatta beslut utöver daglig omsorg?

Det kräver att den andre vårdnadshavaren är förhindrad och att beslutet måste ske utan dröjsmål. Vid beslut som är av ingripande betydelse för barnets framtid, så krävs det dessutom om barnets bästa uppenbarligen kräver ett beslut.

Domstol kan fatta beslut om

i) hos vem av föräldrarna barnet ska bo,
ii) i vilken utsträckning barnet ska ha umgänge med föräldern barnet inte bor med samt
iii) hur stortunderhållsbidrag som ska utges.

Om en vårdnadshavaren inte samtycker till en åtgärd till stöd för barnet, får socialnämnden (socialtjänsten) besluta att åtgärden med hänsyn till barnets bästa. Det gäller främst för psykiatrisk och psykologisk utredning och behandling, samt psykiatrisk behandling i öppna former.

Gemensam vårdnad lag

Föräldrabalkens regler handlar om att barnets båda föräldrar ska vara delaktiga i vårdnaden. Huvudregeln är gemensam vårdnad.

Gemensam vårdnad bidrar till en god kontakt mellan barnet och föräldrarna. Tanken är att båda föräldrarna ska har ansvaret för barnet oberoende vart barnet faktiskt bor.

Högsta domstolen anger i NJA 1999 s. 451 att lagstiftningen utgår från att gemensam vårdnad är till barnets bästa. Endast när det framkommer särskilda omständigheter som talar mot gemensam vårdnad, skall vårdnaden anförtros en av föräldrarna ensam.

Barnkonvention handlar om att barnet har rätt till sina föräldrar. Grundsatsen i barnets rättigheter är att båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling.

Samförståndslösningar i domstol

Domstolarna och socialtjänsten utgår som regel från att den lösning som föräldrar kan enas om, är det bästa för barnet. En överenskommelse om gemensam vårdnad anses som regel vara den bästa för barnet.

Domstolarnas bedömning vid gemensam vårdnad

Domstolen bedömer föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst och ta ett gemensamt ansvar i frågor som rör barnet.

Vid gemensam vårdnad ska:

båda föräldrarna kunna sätta barnets behov främst (om inte signa egna intressen)
ta ett gemensam ansvar i frågor som rör barnet (utan ständiga konflikter och med ömsesidig kommunikation).

I praktiken är föräldrarnas förmåga att ta ett gemensamt ansvar i frågor om barnet som blir avgörande. Därmed är ansvarstagandet överordnat föräldrarnas samarbetsförmåga.

Vilka konflikter mellan föräldrarna brukar innebära gemensam vårdnad?

Intressekonflikter mellan föräldrar handlar som regel om tid och pengar. Lagens utgångspunkt är då gemensam vårdnad, samarbetssamtal, samförståndslösning och medling. Vid intressekonflikter blir det som regel fråga om kompromisslösning, eftersom inte någon av föräldrarna antas vara villiga att riskera att förlora sin position.

Intressekonflikter hänförs frågor som rör:

föräldrars tid med barnet
barnets boende
föräldrarnas boende
semesterplanering
hämtning och lämning av barn
ekonomi
tillgång till information om barnet

Ska vårdnaden vara gemensam eller ensam?

Domstolen bedömer hur olika tänkbara vårdnadsalternativ kan komma att utfalla efter barnets bästa.

Domstolen beaktar barnets bästa och barnets bästa utgörs av följande faktorer:

Barn behöver omvårdnad och skydd
Barn behöver människor som de kan ta emot kärlek av och ge kärlek till sin föräldrar
Barn behöver ett stabilt och varaktigt förhållande till föräldrar
Barn behöver utvecklas i en miljö som tillgodoser dess behov av stimulans
Barn behöver föräldrars hjälp med att sätta gränser för sitt handlande
Barn måste få känna att de behövs och att de får ta ansvar
Barn behöver få påverka sin situation
Barn behöver efter hand frigöra sig från sitt beroende av föräldrarna
Barn har behov av samhörighet med båda föräldrarna även om dessa är i konflikt med varandra
Barnet behöver näring och undvika risker för sin hälsa
Barnets behöver tillsyn och inte utsätts för fara för sin hälsa och utveckling
Barn har behov av respekt och erkännande.

När domstolen bestämmer om vårdnaden ska vara gemensam eller ensam så bedöms särskilt:

Föräldrarnas lämplighet
Föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst
Föräldrarnas förmåga att ta ett gemensamt ansvar i frågor som rör barnet
Risken att barnet eller annan familjemedlem utsätts för hot eller våld
Risken för barnet vid missbruk eller allvarlig psykisk sjukdom.
Risken för barnet på grund av föräldrarnas konflikter
Risken för undanhållande av barnet från den andra föräldern
Risken att förälder påverkar barnet att inte vilja ha kontakt med den andra föräldern.
Förälder som inte vill ha någon kontakt med den andra föräldern eller som gör sig okontaktbar för den andra föräldern.
Egenmäktighet med barn
Barnets behov av båda sina föräldrar (kontaktprincipen)
Barnets rätt att komma till tals och barnets egen vilja
Barnets behov av stabilitet och kontinuitet (kontinuitetsprincipen)

Barnets bästa kan inte generellt beskrivas utan måste prövas i det enskilda fallet där varje barn är unikt och varje fall individuellt. Därför är det svårt att göra en schablonmässig bedömning utan det kräver betydande erfarenhet av vårdnadsmål för att kunna argumentera för barnets bästa i det enskilda fallet.

Vad är problemet vid vårdnadstvister?

Domstolsförhandlingar genomförs i enlighet med processrättsliga bestämmelser där ditt barns bästa ska tolkas och därefter ska du bevisa vad som är ditt barns bästa.

Du kan inte veta hur domstolen kommer bedöma dina uppgifter eftersom domstolarnas tillämpning av barnets bästa varierar stort. Du kan inte heller veta huruvida domstolen faktiskt kommer ta ställning till dina uppgifter.

Det finns ingen enhetlig metod för hur risk för barnet ska beaktas. Risken är att dina uppgifter avfärdas för att de inte anses styrkta trots att beviskraven i vårdnadsmål ska vara lägre än i brottmål.

Domstolens beslutsunderlag är som regel reducerat till barnets rätt till omsorg och barnets rätt till nära/god kontakt med båda sina föräldrar. Rekvisiten risk för barnet och barnets vilja är som regel svårt att styrka vid en vårdnadsändring.

När ska vårdnaden vara gemensam?

Högsta domstolen anför i NJA 2007 s. 382 föräldrarnas samarbetsproblem var av sådan omfattning att gemensam vårdnad inte var till det barnets bästa. Till grund för sin bedömning anförde domstolen att parterna hade haft pågående rättslig process under stora delar av barnets liv och att umgänget med barnet hade reglerats på ett mycket ingående sätt genom olika domstolsbeslut.

Högsta domstolen anförde vidare:

”En gemensam vårdnad får således anses förutsätta att det finns en realistisk möjlighet för föräldrarna att gemensamt och inom rimlig tid lösa de frågor som rör barnet och hantera de delade meningar som kan finnas, utan att de mer regelmässigt behöver hjälp utifrån för att fatta beslut och utan att det uppstår ständiga konflikter som drabbar barnet.

Gemensam vårdnad kräver att föräldrarna kan ta gemensamt ansvar. Uttryck för brist på förtroende för den andra föräldern liksom för bristande vilja eller förmåga att vara flexibel och jämka samman sin uppfattning med den andres är tecken som tyder på att gemensam vårdnad kan vara oförenlig med barnets bästa.

En konflikt mellan föräldrarna bör dock inte utesluta gemensam vårdnad, om motsättningarna kan antas vara av övergående natur och därför inte bedöms hindra ett fungerande samarbete på längre sikt i frågor som rör barnet”.

Gemensam vårdnad skyldigheter - det gäller

Vårdnaden ska säkerställa att barnets intressen tillgodoses.

I vårdnaden ingår:

barnets rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran;
barnets ska behandlas med aktning för sin person och egenart; och
barnet får inte heller utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.

Du som vårdnadshavare har ett ansvar:

för barnets personliga förhållanden;
för att barnets behov av omvårdnad, trygghet och en god fostran tillgodoses; samt
hänsyn sker till barnets behov och intressen.

Vad är god omsorg om barn?

God omsorg för ett barn är:

barnets grundläggande behov och intressen tillgodoses
att barnet får ha en god och nära kontakt med sina föräldrar;
att barnet inte far illa; samt
samt att man också lyssnar tillbarnets egen vilja.

Barnets grundläggande behov

Du som vårdnadshavare har skyldighet att tillgodose barnets grundläggande behov av omvårdnad, trygghet och god fostran.

Du ska ge barnet tillsyn och se till att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning.

Rätten att bestämma om barnet

Vårdnadshavaren bestämmer i barnets personliga angelägenheter. Det innebär en rätt och en skyldighet att företräda barnet i förhållande till barnets mognad.

Bestående fara för barnet

Vårdnadshavaren som missköter sig så att det uppstår en bestående fara för barnets hälsa eller utveckling kan förlora vårdnaden. Ett första steg är regelmässigt att socialtjänsten ingriper för att tillförsäkra barnet en bättre omsorg.

Lagar och begrepp

I förarbetena anges: ”Gemensam vårdnad är ett viktigt inslag i den utveckling som har skett mot en starkare betoning på barnets intresse, och möjligheterna till gemensam vårdnad har utvidgats successivt. Syftet med bestämmelserna om gemensam vårdnad är framför allt att främja goda förhållanden mellan barnet och åda föräldrarna. Ett gemensam rättsligt ansvar kan många gånger bidra till detta.”

I praktiken är den samlevande kärnfamilj normen och reglerna utgår inte från hur en familj ska organiseras där barnets föräldrar inte längre lever tillsammans. Ett återkommande problem för många föräldrar är att familjerätten och domstolar inte talar samma språk som föräldern.

När du vill ha ensam vårdnad har du bevisbördan för att ensam vårdnad är förenlig med barnets bästa. Vidare tillkommer att bevisvärderingen kompliceras av att barnets bästa (i) måste tolkas i ditt enskilda fall och (ii) därefter bevisas i en process om överföring av vårdnad.

Begreppet barnets bästa innehar inte några absoluta bedömningskriterier utan domstolen kommer i ditt enskilda fall göra en helhetsbedömning. Utgången i ett mål om vårdnad är i praktiken beroende av tolkningen av rättsfrågan barnets bästa vilket ställer krav på dina argument.

Det vanligaste misstaget i vårdnadsmål är att fokusera på bevisningen om barnets bästa. Det är inte ovanligt att tingsrätten och hovrätten utifrån samma beslutsunderlag värderar bevisningen och tolkar vad som är barnets bästa i princip motsatsvis.

I domstolsavgöranden finns det flera fall där ena föräldern får vårdnaden i tingsrätten, medan hovrätten, utifrån samma bevisning, i stället anser att den andre föräldern är mer lämpad att vara barnets vårdnadshavare. Skälet är som regel att den förälder som i hovrätten bäst argumenterar kring vad som är barnets bästa även får vårdnaden.

Frågor & svar

Vad innebär gemensam vårdnad?

Det innebär att vårdnadshavarna tillsammans ska utöva den bestämmanderätt som följer av vårdnadens utövande. Det krävs gemensamma beslut av vårdnadshavarna i frågor som rör vårdnaden.

Vad är skillnaden på gemensam eller delad vårdnad?

Det är ingen skillnad annat än att gemensam vårdnad är det juridiska begreppet. Delad vårdnad och gemensam vårdnad innebär gemensam bestämmanderätt. Vårdnadshavarna ska gemensamt utöva bestämmande rätten och gemensamt fatta beslut kring barnet.

Måste man skriva under?

Föräldrar som inte är gifta med varandra kan få gemensam vårdnad om sitt barn genom registrering hos Skatteverket.

Gifta föräldrar får automatisk gemensam vårdnad.

Vilken förälder får barnbidraget?

Barnbidraget ska från 1 mars 2014 delas mellan föräldrarna vid gemensam vårdnad.

Vi kan hjälpa till

Vi hjälper dig med argumentation kring ditt barns bästa. Du får del av vår mer än 20 åriga erfarenhet av rättsliga processer i vårdnadsmål. Vi har en erfarenhetsbank med mer än 500 avgjorda vårdnadsmål. Hos oss träffar du en alltid en erfaren familjejurist med stor kunskap och erfarenhet av familjejuridik.

Vi möter dig på ett sätt som passar dig

Du väljer vad som passar dig bäst. Vi kan alltid träffa dig på vårt kontor eller ha ett telefon- eller videomöte.

Läs vidare

Äktenskap och skilsmässa

Vad händer vid äktenskapsskillnad? Vid hjälper till när äktenskap ska upplösas genom äktenskapsskillnad. Regler Vid hjälper till när äktenskap ska upplösas genom äktenskapsskillnad. Reglerna om…

Äldre person sitter med händerna knäppta i knät

Arv och dödsfall

Behöver du hjälp med arv och testamente? Vi är inriktade på tvister som rör successionsrätt. Successionsrätten innefattar arv, testamente och boutredning. Vi biträder kring hur…

Domstolsprövning

Familjemål i domstol I familjemål disponerar parterna som regel inte fullt ut över processen. Domstolen har en skyldighet vad gäller utredningen och avgörandet, oavsett vad…

Finansiering

Finansiering I vissa fall kan du ha rätt till finansiering av rättshjälp. Läs mer här. Arvode Vi tillämpar 25 § i vägledande regler för god…

Barns umgänge

Vad gäller för barns umgänge? Barnet har rätt till umgänge och det är barnets behov av umgänge som är avgörande. Barns umgänge Föräldrarna har ett…

Barn sträcker ut armarna framför våningssäng

Underhåll till barn

Underhållsskyldighet Föräldrarna ska svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Vad gäller…

Familjerätt

Specialister på familjerätt Ett av våra kärnområden är familjerättslig tvistelösning med särskild inriktning mot barns vårdnad, boende och umgänge. Vi företräder regelbundet såväl mammor som…

Tack för din förfrågan, vi återkommer strax

Hem / Du sökte efter

Tipsa oss: Stiftelsen Codex

Stiftelsens syfte är att tillhandagå allmänheten i rättsliga angelägenheter. Codex är en ideell och partipolitiskt oberoende stiftelse. Formulär för att tipsa oss finns längst ned på sidan.

Stiftelsen Codex

Verksamheten har till ändamål att värna att individers rättigheter skyddas och stärks. Stiftelsen värnar den enskildes rätt.

Stiftelsen skall alltid utgå från konkreta fall där enskilda människor är i behov av rättsligt biträde.

I samband med rättsligt biträde skall jurist från Levin Juristbyrå anlitas i första hand för att bedriva domstolsprocessen.

Stiftelsen ger bidrag för att stärka barnens rätt i processer

Stiftelsen kan ge bidrag till föräldrar i vårdnadstvister för att stärka barnens rätt.

Beskriv kortfattat vad ditt tips eller ärende gäller och vad du tycker att vi ska göra. Det är viktigt att du anger dina kontaktuppgifter så att vi kan följa upp ditt ärende.

Skicka in din ansökan online genom att använda formuläret nedan.

Vi har tyvärr inte möjlighet att besvara frågor eller ge råd via telefon, sociala medier eller e-post.

Hur väljer vi fall?

Stiftelsen Codex en ideell och oberoende stiftelse. Vi har begränsade resurser och måste därför göra prioriteringar gällande vilka rättsfall vi ska driva. Det är Stiftelsens styrelse som fattar beslut om detta. Följande principer är vägledande för styrelsens beslut om antagande av nya klienter och urvalet av fall:

För att Stiftelsen Codex ska engagera sig i ett fall måste du ha ett intyg från en ideell förening som arbetar med barns rättigheter och frigörelse som anger att du har behov av gratis juristhjälp.

Stiftelsen Codex prioriterar klienter som inte har råd att tillvarata sin rätt på egen hand.

Stiftelsen Codex prioriterar mål där du inte har någon advokat eller rättsligt biträde.

Stiftelsen Codex går alltid en som sekundär finansiär i förhållande till rättshjälp eller rättsskydd.

Vilken typ av fall kan Stiftelsen Codex betala?

Stiftelsen Codex har valt att enbart driva vårdnadstvister för att stärka barnens rättigheter.

När får du svar?

När du har kontaktat oss om ett ärende så kommer det att granskas av stiftelsens styrelse och har du inte hört något från oss inom en vecka från det att vi tog emot din ansökan så har vi gjort bedömningen att vi inte kan gå vidare med ärendet.

Av resursskäl har vi tyvärr inte möjlighet att motivera enskilda beslut.

Kostar det något att höra av sig till oss?

Vi tar inte betalt av våra klienter i de rättsfall som Stiftelsen Codex driver.

Behandling av dina personuppgifter

För att vi ska kunna ta ställning till om vi ska driva ditt fall eller inte behöver vi behandla dina personuppgifter. För det behöver vi ditt samtycke. Genom att ansöka om vår hjälp intygar du att du har läst och samtycker till behandlingen av dina personuppgifter i enlighet med vår personuppgiftspolicy.

När du fyller i formuläret är det viktigt att du inte lämnar fler personuppgifter om andra än vad som är nödvändigt. Skriv till exempel hellre ”handläggaren” än den specifika handläggarens namn. Om det inte är absolut nödvändigt för att beskriva ditt fall ber vi dig också att undvika att uppge några känsliga personuppgifter. Känsliga personuppgifter är bl.a. personuppgifter som avslöjar etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en persons sexualliv eller sexuella läggning.

Om du har några frågor om hur du ska fylla i formuläret är du välkommen att kontakta Stiftelsen Codex på ansokan@stiftelsencodex.org

Tipsa oss

Läs vidare

Två personer sitter ute och pratar och kollar på en surfplatta

Affärsjuridik

Vi hjälper till med hantering av affärsjuridiska frågor I företag som har egna jurister underlättas samarbetet jurist/affärsman genom att juristen som anställd redan från början…

Hus i solnedgången på en öppen mark omgiven av granar och berg

Fastighetsrätt

Hur fungerar fastighetsrätt? Vi kan hjälpa dig med många olika delar när det kommer till fastighetsrätt. Läs mer här nedan, välkommen! Fastighets- och bostadsjuridik Fel…

Finansiering

Finansiering I vissa fall kan du ha rätt till finansiering av rättshjälp. Läs mer här. Arvode Vi tillämpar 25 § i vägledande regler för god…

Juridiskt biträde norrköping & linköping

Juridiskt biträde I rättegångsbalken finns regler om advokater och syftet är att tillgodose allmänhetens behov av kvalificerade ombud vid domstolar och myndigheter. I Sverige finns…

Notarius publicus

Notarius Publicus Länsstyrelsen utser så kallade Notarius Publicus som har i uppdrag att hjälpa allmänheten med att kontrollera och intyga riktigheten i olika uppgifter. Titeln är latin…

Tvister i domstol

Behöver du hjälp med domstolstvister? Om två parter inte kommer överens uppstår en tvist. Om parterna inte kan lösa tvisten själva, kan tingsrätten pröva tvisten.…

Hem / Du sökte efter

Sambolagen

Vad gäller sambolagen?

Det skydd sambolagen ger en svagare part är betydligt mer begränsat än det skydd som gäller för makar.

Sambolagen omfattar endast gemensam bostad och gemensamt bohag.

Huvudregeln är att vardera sambon under samboförhållandet äger sin egendom och svarar för sina skulder. Liksom när det gäller makar finns dock vissa inskränkningar i en sambos möjligheter att förfoga över det gemensamma hemmet.

När ett samboförhållande upphör ska det göras en bodelning, om någon av samborna begär det. Om samboförhållandet upphör genom att den ena sambon dör, är det bara den efterlevande sambon som har rätt att begära bodelning. Begäran om bodelning måste framställas inom ett år.

Begärs inte bodelning, behåller var och en sin egendom.

I bodelningen ingår endast samboegendom. Annan egendom kan inte dras in i bodelningen.

Endast gemensam bostad och gemensamt bohag kan utgöra samboegendom. För att bostaden och bohaget ska utgöra samboegendom krävs dessutom att bostaden/bohaget har förvärvats för gemensam användning.

Samborna kan avtala om att bodelning inte ska göras eller om att viss egendom som annars skulle ha ingått i bodelningen inte ska göra det. Egendom som enligt avtalet inte ska ingå i en bodelning utgör inte samboegendom.

Egendom som en sambo förvärvat genom arv, testamente eller gåva med föreskrift om att egendomen ska vara mottagarens enskilda utgör inte samboegendom.

Det som återstår av samboegendomen sedan skulder avräknats ska som regel delas lika mellan samborna.

Liksom när det gäller makar finns det undantag från likadelningsprincipen.

Den sambo som äger mest egendom kan få behålla mer av sin egendom, om hälftendelningsregeln skulle leda till oskäligt resultat.

Vid bodelning i anledning av den ena sambons död gäller att den efterlevande sambon alltid av den egendom som efter skuldavräkning ingår i bodelningen ska få så mycket att det motsvarar två prisbasbelopp enligt socialförsäkringsbalken.
Om den ena sambon innehar en bostad med hyresrätt eller bostadsrätt och den inte har anskaffats för gemensam användning men ändå används som gemensam bostad, ingår bostaden visserligen inte i bodelningen. Däremot kan den andra sambon få överta den.

För att den andra sambon ska få överta bostaden krävs att den andra sambon bäst behöver bostaden och att ett övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Om samborna inte har eller har haft barn tillsammans, krävs att synnerliga skäl talar för övertagandet.

Vad omfattar sambolagen?

Sambolagen omfattar endast sambornas gemensamma bostad och bohag. Sedan första sambolagen kom har det varit en diskussion huruvida den bör finnas överhuvudtaget alternativt att den bör vara mer omfattande. En uppfattning är att de som väljer att inte gifta sig inte ska falla under någon form av reglering. Andra menar att skyddet bör omfatta mer än endast bostad och bohag. Äktenskapsbalken omfattar all makarnas egendom och i jämförelse är sambolagens omfattning relativt liten.

Samboförhållande upphör om

samborna eller någon av dem ingår äktenskap,
samborna flyttar isär eller
någon av samborna dör.

Även om ingen av dessa tre omständigheter har inträffat så anses samboförhållandet ha upphört om en sambo ansöker om att en bodelningsförrättare ska utses eller om rätt att få bo kvar i den gemensamma bostaden till dess bodelning har gjorts eller väcker talan om övertagande av en bostad som inte ingår i bodelningen. I och med att ansökan inkommer till tingsrätten anses samboförhållandet i dessa fall ha upphört.

Vad är samboegendom?

Sambolagen omfattar samboegendom och den utgörs av sambornas gemensamma bostad och bohag. Med gemensam avses att de använder den tillsammans, inte att de äger den gemensamt. Den gemensam bostaden och bohaget ska dessutom ha förvärvats för gemensam och det spelar inte någon roll vem av samborna som förvärvat egendomen.

Gemensam bostad och bohag
Förvärvad för gemensam användning

Syftet vid köpet av bostaden eller bohaget ska vara att den ska användas gemensamt i förhållandet. Egendom som samborna eller någon av dem köpt under samboförhållandet presumeras vara förvärvad för gemensam användning. Egendom som en sambo har förvärvat före samlevnaden är som regel inte att betrakta som förvärvad för gemensam användning. Har förvärvet skett i nära anslutning till att samlevnaden inletts kan bedömningen dock bli annorlunda

Till samboegendom räknas aldrig sådan egendom som en sambo har fått genom arv, testamente eller gåva med föreskrift om att egendomen ska vara mottagarens enskilda egendom. Inte heller egendom som har trätt i stället för sådan egendom (substitut) ingår i allmänhet i en bodelning mellan samborna. Den som överfört egendomen, arvlåtaren, testatorn eller givaren kan ha föreskrivit annat,

Om arvet, den testamenterade egendomen eller gåvan inte ges med ett villkor om att den ska vara mottagarens enskilda egendom så behöver den ändå inte vara samboegendom. Då får vi återgå till uttrycket ”förvärvad för gemensam användning”. I begreppet ligger en avsikt vid förvärvandet. Om en av samborna bara får egendom utan att kunna påverka vad denne får så kan egendomen inte sägas vara ”förvärvad” i sambolagens mening. Om sambon däremot, till exempel vid ett arvskifte, har möjlighet att välja vilken egendom den ska få och väljer ut viss egendom till exempel för att den ska passa i sambornas hem, så är egendomen förvärvad för gemensam användning

När ska bodelning begäras?

När ett samboförhållande upphör av annat skäl än att samborna gifter sig med varandra ska, om någon av samborna begär det, bodelning ske. Begäran om bodelning ska framställas inom ett år efter det att samboförhållandet upphörde.

Bodelningen omfattar samboegendomen. Det är den som ska bli föremål för delning i bodelningen. Precis som för makar måste man undanta egendom för att täcka skulderna. Reglerna om skuldtäckning är dock något annorlunda i sambolagen än i äktenskapsbalken. Samborna har en redovisningsskyldighet, dvs. en skyldighet att visa vilken egendom de äger. Därefter ska egendomen värderas. Värdet av egendomen fördelas genom en andelsberäkning. Denna leder normalt sett till att den ena sambon ska föra över egendom till den andra sambon. Detta sker genom lottläggningen.

Vad är samboavtal?

Sambor kan bestämma att viss av eller all deras samboegendom inte ska omfattas av en bodelning eller att bodelning över huvud taget inte ska ske. Det gör de genom ett samboavtal. Samborna kan alltid ändra ett sådant avtal genom ett nytt avtal. Avtalet ska upprättas skriftligen och undertecknas av parterna. Om ett villkor i avtalet är oskäligt får det jämkas eller lämnas utan avseende vid bodelningen.

När blir likadelning oskäligt vid upplösning av samborelationen?

Om det med hänsyn särskilt till samboförhållandets längd men även till sambornas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är oskäligt att en sambo när samlevnaden upphör ska lämna egendom till den andra sambon i den omfattning som följer av ovan angivna regler, ska bodelningen i stället göras så att den förstnämnda sambon behåller mer av sin egendom. Regeln blir framför allt aktuell vid korta samboförhållanden och liknar motsvarande regel i äktenskapsbalken. Den kan emellertid också bli aktuell i andra situationer då en likadelning skulle te sig oskälig

Vem ska ha bostad och bohaget vid bodelningen?

Vid lottläggningen gäller att den sambo som bäst behöver bostaden eller bohaget har rätt att få den egendomen i avräkning på sin lott eller, om värdet är ringa, utan avräkning. Behovsprövningen kan ta hänsyn till en mängd olika faktorer. Har paret barn så är det alltid en tungt vägande faktor att barnet ska få bo kvar i sin invanda miljö. Det innebär att om någon av samborna har huvudansvaret för barnet så kommer den också ha större möjlighet att få överta bostaden. Om den ena sambon ska överta bostaden så krävs dessutom att ett sådant övertagande ska vara skäligt. Om den andra sambon har en särskilt stark koppling till bostaden så kanske ett övertagande inte bedöms som skäligt.

En sambo har rätt att i stället för att lämna egendom till den andra sambon betala motsvarande belopp i pengar.

Bodelning när sambo dör?

Bodelning med anledning av den ena sambons död sker i huvudsak på samma sätt som vid separation. Det finns några undantag:

Det är bara den efterlevande sambon som kan begära bodelning, inte den avlidna sambons dödsbo. När samboförhållandet upphör genom en sambos död eller om en sambo dör inom ett år från det att samboförhållandet upphörde, ska begäran om bodelning framställas senast när bouppteckningen förrättas. Bodelningen på grund av dödsfall sker på samma sätt som vid separation, men det finns vissa skillnader. Vid bodelning med anledning av den ena sambons död gäller rätten att överta bostaden endast till förmån för den efterlevande sambon. Den avlidnes dödsbo har alltså inte denna rätt.
Nettosamboegendomen ska sammanläggas och likadelas. Möjligheten att jämka på grund av oskälighet kan tillämpas även vid dödsfall. Det finns emellertid ytterligare en skillnad som kan utgöra ett avsteg från likadelningsprincipen. Den efterlevande sambon har rätt att få egendom till ett värde av minst två prisbasbelopp av samboegendomen (efter avdrag för skulder och under förutsättning att egendomen räcker till). Denna regel kallas den lilla basbeloppsregeln. Regeln ger alltså den efterlevande sambon en garanti för att – om egendomen räcker till – få ett visst minimibelopp. Syftet med den lilla basbeloppsregeln är att motverka att små hem splittras och skydda en efterlevande sambo mot att den i ett hem mest nödvändiga egendomen går förlorad vid ett arvskifte i den mån den har anskaffats för gemensam användning. Den lilla basbeloppsregeln är en bodelningsregel. Den regeln är dock en arvsrättslig garantiregel. Den lilla basbeloppsregeln skiljer sig från basbeloppsregeln dels genom garantibeloppets storlek, dels genom att den endast omfattar bostad och bohag som ingår i bodelningen

Övertagande av bostad som inte utgör samboegendom

Förutsättningarna för att övertaganderegeln ska bli tillämplig är följande:

Bostaden ska vara parets gemensamma bostad.
Bostaden ska vara en hyresrätt eller bostadsrätt.
Bostaden ska inte utgöra samboegendom.
Den andra sambon ska vara den som bäst behöver bostaden och
övertagande kan anses skäligt (gäller om de har gemensamma barn).
om samborna inte har eller har haft gemensamma barn ska det föreligga synnerliga skäl för att den andra sambon ska få överta bostaden.

Rätten att överta bostaden kan få betydelse i framförallt två situationer. Om samboförhållandet uppkommer genom att den ena sambon flyttar in i den andras bostad, så är den inte förvärvad för gemensam användning och utgör inte samboegendom. I det andra fallet har bostaden visserligen förvärvats för gemensam användning men samborna har skrivit ett samboavtal och kommit överens om att bodelning inte ska ske eller att bodelningen inte ska omfatta den gemensamma bostadslägenheten. Övertaganderätten enligt sambolagen kan emellertid inte avtalas bort i förväg.

Om samborna har barn blir bedömningen ganska likartad den som sker vid en bodelning. Om de inte har barn krävs synnerliga skäl för ett övertagande. Synnerliga skäl är ett mycket starkt juridiskt begrepp som i hög grad begränsar tillämpningsområden för regeln. Om den andra sambon är gravid och den sambon som innehar lägenheten är förälder till barnet så kan synnerliga skäl anses föreligga. Vid den ena sambons död anses det normalt sett föreligga synnerliga skäl för den andra sambon att få överta lägenheten. Den avlidna sambons arvingar och testamentstagare har alltså inte rätt att överta bostaden från den efterlevande

Anspråk på att ta över hyresrätten eller bostadsrätten ska framställas inom ett år efter det att samboförhållandet upphörde. Flyttar sambon från bostaden, ska anspråk dock framställas senast tre månader efter flytten. Ettårsfristen gäller inte om den sambo som innehar bostadslägenheten avlider och den efterlevande sambon bor kvar i lägenheten.

Den sambo som övertar bostaden ska ersätta den andra sambon för bostadens värde. I en bodelning gör man först en andelsberäkning där man bestämmer hur stora värden var en ska få och därefter överför man egendom i en lottläggning för att uppnå detta resultat. För reglerna om övertagande av bostad skulle man kunna säga att man gör en lottläggning, men inte någon andelsberäkning. Övertagandereglerna innebär alltså inte att den andra sambon får något värde. Den kan få överta bostaden men måste betala hela dess värde till ägarsambon

Vi kan hjälpa till

Vi hjälper dig med argumentation kring tvist om gemensam bostad och bohag. Du får del av vår mer än 20 åriga erfarenhet av familjerättsliga processer. Hos oss träffar du en alltid en erfaren familjejurist med stor kunskap och erfarenhet av familjejuridik.