Föreskrift beträffande utövande av umgänge med barn

NJA 1981 s. 916

I mål om rätt för en i Sverige bosatt jugoslavisk medborgare till umgänge med sin åttaåriga dotter ansågs inte tillräckliga skäl föreligga att föreskriva att umgänget skulle utövas endast i Sverige.

Parterna hade en gemensam dotter som efter mål om äktenskapsskillnad stod under moderns vårdnad. I tingsrätten tillerkändes fadern rätt till vårdnad under förutsättning att umgängesrätten utövades i Sverige. Hovrätten upphävde villkoret om umgängets utövande i Sverige och modern överklagande till HD.

HD anförde att flera skäl talar för att man i allmänhet borde undvika att förena umgängesrätt med särskilda inskränkande villkor som rör annat än tiden för umgänget. Sådana villkor kan vålla praktiska problem när det gäller att utöva umgängesrätten, vilket i sin tur kan inverka negativt på förhållandet mellan den umgängesberättigade och barnet. Vidare kan de försvåra eller omöjliggöra för barnet att lära känna den umgängesberättigades föräldrars släkt och uppväxtmiljö. Således bör man inte utan tungt vägande skäl förvägra den umgängesberättigade föräldern att utöva umgängesrätten i sitt hemland.

Moderns farhågor för att fadern skulle behålla flickan i Jugoslavien grundades framför allt på vissa uttalanden av denne, vilkas närmare innebörd var oklar. Utredningen gav emellertid inte vid handen att fadern vid något tillfälle försökt att mot moderns vilja föra flickan ur landet. Det framstod som osannolikt att fadern skulle lämna kvar flickan i Jugoslavien efter att ha fört henne med sig dit. HD ansåg att det inte förelåg tillräckliga skäl för att förena umgängesrätten med villkor för utövandet och fastställde hovrätten beslut.

 

NJA 1990 s. 219

Föreskrifter, som meddelas av domstol i beslut i umgängesfråga, kan i undantagsfall innefatta angivande av på vilken plats umgänget ska påbörjas och avslutas.

Parterna hade en gemensam dotter. I tingsrätten yrkade modern att hon skulle anförtros vårdnaden och fadern yrkade visst umgänge med flickan samt att tingsrätten skulle förordna att umgänget skulle inledas och avslutas på Luleå flygplats på tider som anknöt till flygets ankomst respektive avgång. Yrkandena om vårdnad och umgänge bifölls av tingsrätten men faderns yrkande om särskilda föreskrifter för umgängesrätten ogillades. Hovrätten fastställde tingsrättens domslut och fadern överklagade till HD.

HD anförde att domstolsbeslut i umgängesfrågor innefattar en mer eller mindre ingående reglering av de tider under vilka umgänge ska få utövas. Det finns också exempel på föreskrifter om att umgänget ska äga rum på en viss plats eller i en annan persons närvaro. Frågan i vad mån sådana föreskrifter borde meddelas hade inte berörts i lagförarbetena. Det fanns emellertid flera skäl som talade för att föreskrifter av detta slag borde meddelas i undantagsfall. Alltför detaljerade föreskrifter om utövande av umgänge ansågs minska samarbetsviljan hos parterna och lätt bli inaktuella på grund av faktiskt ändrade faktiska förhållanden.

Av utredningen i målet framgick att modern genom att lämna och hämta flickan på flygplatsen i Luleå under de senaste åren medverkat till att flickans och faderns umgänge fungerat. Det fanns således inte skäl att anta att moderns inställning till dotterns behov av umgänge med fadern skulle förändras. Vid sådant förhållande ansåg HD att behov av den yrkade föreskriften saknades. HD fastställde hovrättens dom.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

fyra + sju =