Sambolagen

Sambolagen omfattar endast sambornas gemensamma bostad och bohag. Sedan första sambolagen kom har det varit en diskussion huruvida den bör finnas överhuvudtaget alternativt att den bör vara mer omfattande.

Kvinnor sitter i säng med laptop

Vad gäller sambolagen?

  • Det skydd sambolagen ger en svagare part är betydligt mer begränsat än det skydd som gäller för makar.
  • Sambolagen omfattar endast gemensam bostad och gemensamt bohag.
  • Huvudregeln är att vardera sambon under samboförhållandet äger sin egendom och svarar för sina skulder. Liksom när det gäller makar finns dock vissa inskränkningar i en sambos möjligheter att förfoga över det gemensamma hemmet.
  • När ett samboförhållande upphör ska det göras en bodelning, om någon av samborna begär det. Om samboförhållandet upphör genom att den ena sambon dör, är det bara den efterlevande sambon som har rätt att begära bodelning. Begäran om bodelning måste framställas inom ett år.
  • Begärs inte bodelning, behåller var och en sin egendom.
  • I bodelningen ingår endast samboegendom. Annan egendom kan inte dras in i bodelningen.
  • Endast gemensam bostad och gemensamt bohag kan utgöra samboegendom. För att bostaden och bohaget ska utgöra samboegendom krävs dessutom att bostaden/bohaget har förvärvats för gemensam användning.
  • Samborna kan avtala om att bodelning inte ska göras eller om att viss egendom som annars skulle ha ingått i bodelningen inte ska göra det. Egendom som enligt avtalet inte ska ingå i en bodelning utgör inte samboegendom.
  • Egendom som en sambo förvärvat genom arv, testamente eller gåva med föreskrift om att egendomen ska vara mottagarens enskilda utgör inte samboegendom.
  • Det som återstår av samboegendomen sedan skulder avräknats ska som regel delas lika mellan samborna.
  • Liksom när det gäller makar finns det undantag från likadelningsprincipen.
  • Den sambo som äger mest egendom kan få behålla mer av sin egendom, om hälftendelningsregeln skulle leda till oskäligt resultat.
  • Vid bodelning i anledning av den ena sambons död gäller att den efterlevande sambon alltid av den egendom som efter skuldavräkning ingår i bodelningen ska få så mycket att det motsvarar två prisbasbelopp enligt socialförsäkringsbalken.
  • Om den ena sambon innehar en bostad med hyresrätt eller bostadsrätt och den inte har anskaffats för gemensam användning men ändå används som gemensam bostad, ingår bostaden visserligen inte i bodelningen. Däremot kan den andra sambon få överta den.
  • För att den andra sambon ska få överta bostaden krävs att den andra sambon bäst behöver bostaden och att ett övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Om samborna inte har eller har haft barn tillsammans, krävs att synnerliga skäl talar för övertagandet.

Vad omfattar sambolagen?

Sambolagen omfattar endast sambornas gemensamma bostad och bohag. Sedan första sambolagen kom har det varit en diskussion huruvida den bör finnas överhuvudtaget alternativt att den bör vara mer omfattande. En uppfattning är att de som väljer att inte gifta sig inte ska falla under någon form av reglering. Andra menar att skyddet bör omfatta mer än endast bostad och bohag. Äktenskapsbalken omfattar all makarnas egendom och i jämförelse är sambolagens omfattning relativt liten.

Samboförhållande upphör om

  • samborna eller någon av dem ingår äktenskap,
  • samborna flyttar isär eller
  • någon av samborna dör.

Även om ingen av dessa tre omständigheter har inträffat så anses samboförhållandet ha upphört om en sambo ansöker om att en bodelningsförrättare ska utses eller om rätt att få bo kvar i den gemensamma bostaden till dess bodelning har gjorts eller väcker talan om övertagande av en bostad som inte ingår i bodelningen. I och med att ansökan inkommer till tingsrätten anses samboförhållandet i dessa fall ha upphört. 

Vad är samboegendom?

Sambolagen omfattar samboegendom och den utgörs av sambornas gemensamma bostad och bohag. Med gemensam avses att de använder den tillsammans, inte att de äger den gemensamt. Den gemensam bostaden och bohaget ska dessutom ha förvärvats för gemensam och det spelar inte någon roll vem av samborna som förvärvat egendomen.

  • Gemensam bostad och bohag
  • Förvärvad för gemensam användning

Syftet vid köpet av bostaden eller bohaget ska vara att den ska användas gemensamt i förhållandet. Egendom som samborna eller någon av dem köpt under samboförhållandet presumeras vara förvärvad för gemensam användning. Egendom som en sambo har förvärvat före samlevnaden är som regel inte att betrakta som förvärvad för gemensam användning. Har förvärvet skett i nära anslutning till att samlevnaden inletts kan bedömningen dock bli annorlunda

Till samboegendom räknas aldrig sådan egendom som en sambo har fått genom arv, testamente eller gåva med föreskrift om att egendomen ska vara mottagarens enskilda egendom. Inte heller egendom som har trätt i stället för sådan egendom (substitut) ingår i allmänhet i en bodelning mellan samborna. Den som överfört egendomen, arvlåtaren, testatorn eller givaren kan ha föreskrivit annat, 

Om arvet, den testamenterade egendomen eller gåvan inte ges med ett villkor om att den ska vara mottagarens enskilda egendom så behöver den ändå inte vara samboegendom. Då får vi återgå till uttrycket ”förvärvad för gemensam användning”. I begreppet ligger en avsikt vid förvärvandet. Om en av samborna bara får egendom utan att kunna påverka vad denne får så kan egendomen inte sägas vara ”förvärvad” i sambolagens mening. Om sambon däremot, till exempel vid ett arvskifte, har möjlighet att välja vilken egendom den ska få och väljer ut viss egendom till exempel för att den ska passa i sambornas hem, så är egendomen förvärvad för gemensam användning

När ska bodelning begäras?

När ett samboförhållande upphör av annat skäl än att samborna gifter sig med varandra ska, om någon av samborna begär det, bodelning ske. Begäran om bodelning ska framställas inom ett år efter det att samboförhållandet upphörde.

Bodelningen omfattar samboegendomen. Det är den som ska bli föremål för delning i bodelningen. Precis som för makar måste man undanta egendom för att täcka skulderna. Reglerna om skuldtäckning är dock något annorlunda i sambolagen än i äktenskapsbalken. Samborna har en redovisningsskyldighet, dvs. en skyldighet att visa vilken egendom de äger. Därefter ska egendomen värderas. Värdet av egendomen fördelas genom en andelsberäkning. Denna leder normalt sett till att den ena sambon ska föra över egendom till den andra sambon. Detta sker genom lottläggningen.

Vad är samboavtal?

Sambor kan bestämma att viss av eller all deras samboegendom inte ska omfattas av en bodelning eller att bodelning över huvud taget inte ska ske. Det gör de genom ett samboavtal. Samborna kan alltid ändra ett sådant avtal genom ett nytt avtal. Avtalet ska upprättas skriftligen och undertecknas av parterna. Om ett villkor i avtalet är oskäligt får det jämkas eller lämnas utan avseende vid bodelningen.

När blir likadelning oskäligt vid upplösning av samborelationen?

Om det med hänsyn särskilt till samboförhållandets längd men även till sambornas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är oskäligt att en sambo när samlevnaden upphör ska lämna egendom till den andra sambon i den omfattning som följer av ovan angivna regler, ska bodelningen i stället göras så att den förstnämnda sambon behåller mer av sin egendom. Regeln blir framför allt aktuell vid korta samboförhållanden och liknar motsvarande regel i äktenskapsbalken. Den kan emellertid också bli aktuell i andra situationer då en likadelning skulle te sig oskälig

Vem ska ha bostad och bohaget vid bodelningen?

Vid lottläggningen gäller att den sambo som bäst behöver bostaden eller bohaget har rätt att få den egendomen i avräkning på sin lott eller, om värdet är ringa, utan avräkning. Behovsprövningen kan ta hänsyn till en mängd olika faktorer. Har paret barn så är det alltid en tungt vägande faktor att barnet ska få bo kvar i sin invanda miljö. Det innebär att om någon av samborna har huvudansvaret för barnet så kommer den också ha större möjlighet att få överta bostaden. Om den ena sambon ska överta bostaden så krävs dessutom att ett sådant övertagande ska vara skäligt. Om den andra sambon har en särskilt stark koppling till bostaden så kanske ett övertagande inte bedöms som skäligt.

En sambo har rätt att i stället för att lämna egendom till den andra sambon betala motsvarande belopp i pengar.

Bodelning när sambo dör?

Bodelning med anledning av den ena sambons död sker i huvudsak på samma sätt som vid separation. Det finns några undantag:

  • Det är bara den efterlevande sambon som kan begära bodelning, inte den avlidna sambons dödsbo. När samboförhållandet upphör genom en sambos död eller om en sambo dör inom ett år från det att samboförhållandet upphörde, ska begäran om bodelning framställas senast när bouppteckningen förrättas. Bodelningen på grund av dödsfall sker på samma sätt som vid separation, men det finns vissa skillnader. Vid bodelning med anledning av den ena sambons död gäller rätten att överta bostaden endast till förmån för den efterlevande sambon. Den avlidnes dödsbo har alltså inte denna rätt.
  • Nettosamboegendomen ska sammanläggas och likadelas. Möjligheten att jämka på grund av oskälighet kan tillämpas även vid dödsfall. Det finns emellertid ytterligare en skillnad som kan utgöra ett avsteg från likadelningsprincipen. Den efterlevande sambon har rätt att få egendom till ett värde av minst två prisbasbelopp av samboegendomen (efter avdrag för skulder och under förutsättning att egendomen räcker till). Denna regel kallas den lilla basbeloppsregeln. Regeln ger alltså den efterlevande sambon en garanti för att – om egendomen räcker till – få ett visst minimibelopp. Syftet med den lilla basbeloppsregeln är att motverka att små hem splittras och skydda en efterlevande sambo mot att den i ett hem mest nödvändiga egendomen går förlorad vid ett arvskifte i den mån den har anskaffats för gemensam användning. Den lilla basbeloppsregeln är en bodelningsregel. Den regeln är dock en arvsrättslig garantiregel. Den lilla basbeloppsregeln skiljer sig från basbeloppsregeln dels genom garantibeloppets storlek, dels genom att den endast omfattar bostad och bohag som ingår i bodelningen

Övertagande av bostad som inte utgör samboegendom

Förutsättningarna för att övertaganderegeln ska bli tillämplig är följande:

  • Bostaden ska vara parets gemensamma bostad.
  • Bostaden ska vara en hyresrätt eller bostadsrätt.
  • Bostaden ska inte utgöra samboegendom.
  • Den andra sambon ska vara den som bäst behöver bostaden och
  • övertagande kan anses skäligt (gäller om de har gemensamma barn).
  • om samborna inte har eller har haft gemensamma barn ska det föreligga synnerliga skäl för att den andra sambon ska få överta bostaden.

Rätten att överta bostaden kan få betydelse i framförallt två situationer. Om samboförhållandet uppkommer genom att den ena sambon flyttar in i den andras bostad, så är den inte förvärvad för gemensam användning och utgör inte samboegendom. I det andra fallet har bostaden visserligen förvärvats för gemensam användning men samborna har skrivit ett samboavtal och kommit överens om att bodelning inte ska ske eller att bodelningen inte ska omfatta den gemensamma bostadslägenheten. Övertaganderätten enligt sambolagen kan emellertid inte avtalas bort i förväg.

Om samborna har barn blir bedömningen ganska likartad den som sker vid en bodelning. Om de inte har barn krävs synnerliga skäl för ett övertagande. Synnerliga skäl är ett mycket starkt juridiskt begrepp som i hög grad begränsar tillämpningsområden för regeln. Om den andra sambon är gravid och den sambon som innehar lägenheten är förälder till barnet så kan synnerliga skäl anses föreligga. Vid den ena sambons död anses det normalt sett föreligga synnerliga skäl för den andra sambon att få överta lägenheten. Den avlidna sambons arvingar och testamentstagare har alltså inte rätt att överta bostaden från den efterlevande

Anspråk på att ta över hyresrätten eller bostadsrätten ska framställas inom ett år efter det att samboförhållandet upphörde. Flyttar sambon från bostaden, ska anspråk dock framställas senast tre månader efter flytten. Ettårsfristen gäller inte om den sambo som innehar bostadslägenheten avlider och den efterlevande sambon bor kvar i lägenheten.

Den sambo som övertar bostaden ska ersätta den andra sambon för bostadens värde. I en bodelning gör man först en andelsberäkning där man bestämmer hur stora värden var en ska få och därefter överför man egendom i en lottläggning för att uppnå detta resultat. För reglerna om övertagande av bostad skulle man kunna säga att man gör en lottläggning, men inte någon andelsberäkning. Övertagandereglerna innebär alltså inte att den andra sambon får något värde. Den kan få överta bostaden men måste betala hela dess värde till ägarsambon

Vi kan hjälpa till

Vi hjälper dig med argumentation kring tvist om gemensam bostad och bohag. Du får del av vår mer än 20 åriga erfarenhet av familjerättsliga processer. Hos oss träffar du en alltid en erfaren familjejurist med stor kunskap och erfarenhet av familjejuridik.

Vi möter dig på ett sätt som passar dig

Du väljer vad som passar dig bäst. Vi kan alltid träffa dig på vårt kontor eller ha ett telefon- eller videomöte.

Läs vidare

Äktenskap och skilsmässa

Vad händer vid äktenskapsskillnad? Vid hjälper till när äktenskap ska upplösas genom äktenskapsskillnad. Regler Vid hjälper till när äktenskap ska upplösas genom äktenskapsskillnad. Reglerna om…

Arv och dödsfall

Behöver du hjälp med arv och testamente? Vi är inriktade på tvister som rör successionsrätt. Successionsrätten innefattar arv, testamente och boutredning. Vi biträder kring hur…

Barns boende

Vad gäller för barns boende? Det handlar om barnets faktiska bosättning. Beslutanderätten kring barnets regleras genom vårdnaden. Domstol kan besluta vart ditt barn ska bo.…

Barns umgänge

Vad gäller för barns umgänge? Barnet har rätt till umgänge och det är barnets behov av umgänge som är avgörande. Barns umgänge Föräldrarna har ett…

Barns vårdnad

Ska vårdnaden vara gemensam eller ensam? Domstolen ska bestämma om vårdnaden ska vara gemensam eller ensam. Du har alltid rätt att begära prövning av vårdnadsfrågan…

Domstolsprövning

Familjemål i domstol I familjemål disponerar parterna som regel inte fullt ut över processen. Domstolen har en skyldighet vad gäller utredningen och avgörandet, oavsett vad…

Underhåll till barn

Underhållsskyldighet Föräldrarna ska svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga.  Vad gäller…