Kontakta oss för ett kostnadsfri rådgivning: 011-12 49 99

Anklagelser under en vårdnadstvist – vad säger Högsta domstolen?

Högsta domstolen har uttalat att anklagelser som framförs under en pågående vårdnadstvist måste bedömas med särskild försiktighet. Här förklarar vi NJA 2007 s. 272 och avgörandets betydelse i dagens vårdnadsmål.

Uppgifter om hot och våld kan få stor betydelse när föräldrar tvistar om ett barn. Därför behöver uppgifterna utredas och bedömas omsorgsfullt. I NJA 2007 s. 272 uttalade Högsta domstolen att anklagelser som riktas mot en part under en pågående vårdnadsprocess måste bedömas med särskild försiktighet. För att förstå uttalandets betydelse behöver man också känna till vad domstolen faktiskt prövade.

Bakgrunden till avgörandet

Målet gällde två föräldrar som hade separerat och befann sig i en vårdnadstvist. Modern ansökte om besöksförbud mot fadern med hänvisning till påstådda hot. Fadern bestred uppgifterna.

Åklagaren ansåg att det saknades tillräckliga skäl för besöksförbud. Tingsrätten beslutade däremot att meddela ett förbud, och hovrätten lät beslutet stå fast. När frågan prövades av Högsta domstolen hade förundersökningarna om de påstådda brotten lagts ned.

Högsta domstolens bedömning

HD upphävde besöksförbudet. Domstolen beaktade att fadern inte hade dömts för brott mot modern eller någon annan, att anklagelserna hade framförts under en pågående vårdnadsprocess och att förundersökningarna hade lagts ned.

I beslutsskälen uttalades att:

”anklagelser som riktas mot den ena parten under en pågående vårdnadsprocess måste bedömas med särskild försiktighet”

Formuleringen finns i föredragandens betänkande, som HD beslutade i enlighet med. Den ingår alltså i de skäl som HD godtog för sitt avgörande. (NJA 2007 s. 272.)

Vilken betydelse har avgörandet i en vårdnadstvist?

Avgörandet belyser behovet av en noggrann prövning av anklagelser och deras underlag. Samtidigt gällde målet besöksförbud enligt dåvarande lagstiftning. HD avgjorde inte vem som skulle ha vårdnaden om barnet.

Uttalandet kan därför inte utan vidare användas som en allmän regel om att uppgifter som lämnas under en vårdnadstvist är mindre trovärdiga. HD uppställde inte heller någon särskild regel för alla uppgifter som tillkommer efter en stämningsansökan.

En praktisk lärdom är att granskningen behöver vara konkret: Vad påstås ha inträffat? När lämnades uppgifterna första gången? Vilket stöd finns i exempelvis meddelanden, vittnesuppgifter eller journaler? Och vad visar materialet om risken för barnet?

Barnets skydd och dagens regler

I frågor om vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa vara avgörande. Enligt 6 kap. 2 a § föräldrabalken ska särskild vikt läggas vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för våld eller andra övergrepp, eller att barnet annars far illa.

Det krävs inte en fällande brottmålsdom för att uppgifter om våld ska beaktas. En nedlagd förundersökning innebär inte heller att uppgifterna saknar betydelse i vårdnadsmålet. Förarbetena framhåller att uppgifter om våld alltid måste prövas och att en riskbedömning ska göras. Beviskraven är inte desamma som i brottmål.

För den som befinner sig i en vårdnadstvist är det därför värdefullt att tidigt sammanställa händelser, datum och relevant dokumentation. Ett väl underbyggt beslutsunderlag hjälper domstolen att bedöma både uppgifternas tillförlitlighet och vilket skydd barnet behöver.

Levin Juristbyrå
Vi är jurister med inriktning på familjerätt och har lång erfarenhet av att arbeta med vårdnadstvister, separationer och frågor som rör barn och föräldraskap. I bloggen delar vi med oss av vår kunskap och våra reflektioner för att göra juridiken mer begriplig och ge dig som läsare stöd och vägledning i svåra situationer.