Vad händer när domstolen inte följer vårdnadsutredningen? Familjerättens rekommendation väger ofta tungt i en vårdnadstvist, men det är domstolen som självständigt ska avgöra vad som är bäst för barnet.
Det är domstolen som fattar beslutet.
Domstolen ska läsa vårdnadsutredningen, lyssna på föräldrar och vittnen och bedöma den övriga bevisningen. Därefter ska domstolen själv avgöra vad som är bäst för barnet.
Ett mål från Svea hovrätt 2008 visar hur domstolen kan komma fram till en annan slutsats än familjerätten.
Båda föräldrarna ville ha ensam vårdnad
Målet handlade om en pojke vars föräldrar hade en mycket allvarlig konflikt.
Båda föräldrarna ville ha ensam vårdnad. Gemensam vårdnad var därför inte något realistiskt alternativ.
Modern ansåg att fadern var olämplig. Hon hade polisanmält honom för misstänkta sexuella övergrepp mot pojken.
Förundersökningen lades senare ned. Modern och barnet hade också fått skyddade personuppgifter efter uppgifter om hot.
Vad betyder en nedlagd förundersökning?
En nedlagd förundersökning betyder inte alltid att det som anmälts aldrig har hänt.
Det betyder att utredningen inte har lett till åtal.
Domstolen måste därför ändå bedöma om det finns en risk för att barnet kan fara illa. Den bedömningen ska göras självständigt och med barnets bästa i fokus.
Ett vårdnadsmål och ett brottmål har olika syften. I brottmålet prövas om ett brott kan bevisas. I vårdnadsmålet prövas vilken lösning som är bäst och tryggast för barnet.
Familjerätten föreslog modern
Familjerättens vårdnadsutredning föreslog att modern skulle få ensam vårdnad.
Utredningen talade alltså tydligt till moderns fördel.
Om tingsrätten hade följt rekommendationen skulle modern ensam ha fått fatta viktiga beslut om pojken.
Men tingsrätten kom fram till en annan slutsats.
Tingsrätten valde fadern
Tingsrätten ifrågasatte moderns trovärdighet och hennes lämplighet som vårdnadshavare.
Domstolen ansåg att fadern hade bättre förutsättningar att hantera konflikten mellan föräldrarna. Fadern fick därför ensam vårdnad.
Tingsrätten följde alltså inte familjerättens rekommendation.
Det avgörande var inte bara att förundersökningen mot fadern hade lagts ned. Domstolen gjorde en samlad bedömning av föräldrarnas agerande och deras förmåga att sätta barnets behov främst.
Svea hovrätt ändrade inte domen
Modern överklagade till Svea hovrätt.
Hovrätten kom fram till att tingsrättens dom skulle stå fast. Fadern fick därför behålla den ensamma vårdnaden.
Det betyder inte nödvändigtvis att hovrätten ansåg att hela vårdnadsutredningen var felaktig. Domstolen läste utredningen men vägde den mot resten av materialet.
Efter den samlade bedömningen kom hovrätten fram till en annan slutsats än familjerättens utredare.
Varför kan domstolen gå emot familjerätten?
Vårdnadsutredningen är ett underlag. Den är inte en dom.
Domstolen kan fatta ett annat beslut om exempelvis:
- viktiga uppgifter saknas,
- uppgifter inte har kontrollerats,
- riskbedömningen är bristfällig,
- förhören ger en annan bild,
- ny bevisning kommer fram,
- barnets situation har förändrats,
- barnets egen inställning inte har utretts tillräckligt, eller
- rekommendationen inte följer logiskt av det som står i utredningen.
Domstolen kan alltså acceptera stora delar av vårdnadsutredningen men ändå komma fram till ett annat slut.
Vad kan man göra om utredningen är fel?
Det räcker sällan att bara säga att familjerätten är partisk eller har tagit den andra förälderns sida.
Invändningarna måste vara tydliga och konkreta.
Den som granskar en vårdnadsutredning bör ställa följande frågor:
- Vilka uppgifter är felaktiga?
- Vilka viktiga uppgifter saknas?
- Har utredarna kontrollerat föräldrarnas påståenden?
- Framgår barnets egen inställning?
- Har hänsyn tagits till barnets ålder och mognad?
- Har risker för våld, hot, missbruk eller bortförande utretts?
- Stämmer slutsatsen överens med det som står i utredningen?
- Har något viktigt förändrats sedan utredningen skrevs?
Försök att styrka invändningarna med handlingar, meddelanden, journaluppgifter eller vittnen.
Det är betydligt starkare att visa exakt vad som är fel än att allmänt kritisera familjerätten.
Slutsats
Målet från Svea hovrätt visar att en vårdnadsutredning kan väga tungt utan att avgöra målet.
Familjerätten föreslog att modern skulle få ensam vårdnad. Både tingsrätten och hovrätten kom ändå fram till att fadern skulle ha vårdnaden.
Domstolen ska alltid göra en egen bedömning av barnets bästa. Den som vill att domstolen ska komma fram till en annan slutsats än familjerätten behöver normalt visa konkreta fel, brister eller nya omständigheter.
Varje vårdnadsmål är unikt. Utgången beror alltid på barnets situation och på den samlade utredningen i det enskilda fallet.