Per Henrik Lindblom skrev en gång:
“Lagen sägs vara frusen politik och gällande rätt liknas vid ett väldigt block av frusen erfarenhet. Det låter vackert men stagnerat. Man föreställer sig att det är gott om tid – allt medan vattnet forsar fram under […] broar och dagarna mörknar minut för minut. När analysen av ‘gällande rätt’ äntligen är klar har den ofta förvandlats till oavsiktlig rättshistoria. Gällande rätt omskapas oavbrutet, är bara ett sprucket kitt mellan rättshistorien och diskussionen de lege ferenda”. Per Henrik Lindblom, Progressiv process – om domstolsprocessen och samhällsutvecklingen (2001)
Orden är lika träffsäkra i dag som då. Lagen framstår ofta som ett fruset block – stabil, oföränderlig, nästan trygg. Men i vårdnadsmål blir den bilden problematisk. Barnets liv rinner vidare, minut för minut, medan juridiken riskerar att stelna till rättshistoria.
Barnets bästa – en levande princip
Principen om barnets bästa är rättens ledstjärna i vårdnadstvister. Men den kan aldrig fångas fullt ut i en stillbild. Ett barns bästa förändras över tid. Det som är rätt i dag kan vara fel i morgon. Relationer, trygghet och behov formas i realtid – inte i domskäl från gårdagen.
När tiden och lagen krockar
Handläggningstiderna i vårdnadsmål är ofta långa. Socialtjänstens utredningar tar månader, domstolarnas kalender ännu längre. När domen väl faller kan barnet ha gått från småbarn till skolbarn, från förskola till mellanstadiet. Risken är att beslutet då speglar en verklighet som redan hunnit försvinna.
Här blir Lindbloms ord tydliga: gällande rätt är inte en slutstation, utan ett sprucket kitt. Den fångar inte alltid barnets nu, utan försöker hålla samman gårdagens erfarenheter med morgondagens förhoppningar.
Vägen framåt
För att barnets bästa inte ska reduceras till en abstrakt fras behövs mer än frusen rätt:
-
Snabbare processer – för att beslut ska spegla barnets verklighet.
-
Flexibla lösningar – som kan justeras när omständigheterna ändras.
-
Barnets röst – inte bara dokumenterad, utan reellt vägledande för domstolens avgörande.
Slutsats
Att hänvisa till ”barnets bästa” som gällande rätt räcker inte i vårdnadsmål. Barnets bästa kräver något mer: en rätt som andas, förändras och vågar vara rörlig. Annars riskerar vi att döma gårdagen – medan barnet redan vandrat vidare in i morgondagen.