Affärsjuridik
Vi hjälper till med hantering av affärsjuridiska frågor I företag som har egna jurister underlättas samarbetet jurist/affärsman genom att juristen som anställd redan från början…
Notarius Publicus
Länsstyrelsen utser så kallade Notarius Publicus som har i uppdrag att hjälpa allmänheten med att kontrollera och intyga riktigheten i olika uppgifter. Titeln är latin och motsvarar en ”offentlig sekreterare”.
Vad gör en Notarius Publicus?
Notarius publicus skall inom sitt verksamhetsområde vidare gå allmänheten till handa med att:
- bestyrka namnunderskrifter, avskrifter och andra uppgifter om innehållet i handlingar,
- närvara som vittne då förvaringsrum tillsluts eller öppnas eller då förseglingar sätts på eller bryts,
- kontrollera lotteridragningar och lotta ut eller makulera obligationer, aktier eller andra värdehandlingar,
- efter annan kontroll eller undersökning lämna redogörelse för sina iakttagelser,
- ta upp förklaringar om förhållanden av rättslig eller ekonomisk betydelse och överlämna sådana förklaringar till tredje man,
- bekräfta att en myndighet eller en person är behörig att vidta vissa tjänsteåtgärder eller att någon har en viss tjänsteställning eller kompetens eller är behörig att företräda någon annan.
Han får också bestyrka översättningar i den mån hans språkkunskaper medger det. Mottagning sker alltid efter tidsbeställning per telefon.
Vilka dokument måste notarius publicus första bestyrka innan de kan legaliseras?
- kopia, som saknar namnunderskrift i original
- handling utfärdad av privatperson
- fullmakter
- betyg/handlingar från andra skolor än universitet och högskolor
- faktura, momsredovisning, ursprungscertifikat, registrering av varumärke och andra import- och exportdokument (dessa kan även bestyrkas av handelskammaren)
- handlingar från banker, advokater, privata företag
- handlingar från landstingsarkiv och kommunala arkiv
- vigselbevis från icke borgerliga vigselförrättare (svenska kyrkan, utländska trossamfund i Sverige)
- handling som är översatt av en översättare som inte är auktoriserad av Kammarkollegiet.
Bestyrkande av kopia
Notarius Publicus kan bestyrka en rad olika slags handlingar.
Ett av de vanligaste uppdragen är bestyrkande av kopior (vidimering), vanligen kopior av pass eller betyg inför studier eller arbete utomlands.
Behöver du en bestyrkt kopia måste du visa upp originalhandlingen.
Kan Notarius Publicus översätta handlingar?
Nej, vi översätter inga handlingar. Översättningar ska göras av en auktoriserad translator utsedd av Kammarkollegiet. En förteckning över auktoriserade translatorer finns på Kammarkollegiets webbplats.
Vad är en apostille?
Apostille är en auktoriserad stämpel på ett dokument som intygar att en signatur på den är äkta. När en handling försetts med apostille är den undantagen från varje form av bestyrkande, det vill säga att inget ytterligare godkännande/legalisering krävs. En förteckning över länder som har anslutit sig till Apostillekonventionen finns på Haag-konferensens webbplats.
Vem får utfärda apostille?
Notarius publicus och biträdande notarius publicus är behöriga att utfärda intyg enligt artikel 6 första stycket i Haagkonventionen den 5 oktober 1961 om slopande av kravet på legalisering av utländska allmänna handlingar (apostille).
Notarius publicus får inte utföra sådant som är förbehållet en myndighet, och som är otillbörligt eller lätt kan utnyttjas på ett otillbörligt sätt i reklam eller annat sammanhang.
Hur gör jag och vad kostar det?
Varje stämpel, det vill säga varje namnteckning jämte sigill/stämpel på en handling som ska intygas, kostar 400 kronor. Varje apostille kostar 500 kr per handling.
Namnteckningar som ska bestyrkas ska göras på plats och personligen mot uppvisande av passhandling eller identitetskort.
Det finns två sätt att få handlingar bestyrka med apostille, i vår expedition eller via post. Notarius publicus intyg och apostille görs medan du väntar. Vid besök på expeditionen betalas avgiften på plats genom att Swisha eller kontant.
Om handlingar skickas med post, är adressen:
Levin Juristbyrå
Notarius Publicus
Box 7057
600 07 Norrköping
Kom ihåg att ange ditt namn, din adress och eventuellt mobilnummer. En stämpel eller apostille göras på engelska. Handlingar returneras endast till mottagare i Sverige, handläggningen via post tar ca 1 vecka.
Observera att du måste skicka med ett frankerat svarskuvert med din adress, du ska även betala i förskott genom att Swisha där du anger ditt namn som referens. Handlingen returneras efter mottagen betalning.
Vad är giltig legitimation?
Levin Juristbyrå hjälper dig i Norrköping och Linköping som söker hjälp från en Notarius Publicus! Vi tar emot uppdrag av de flesta storlekar och finns att besöka både på kontor i Linköping och Norrköping. Du måste alltid boka tid per telefon 011-12 49 99 eller 013-470 11 70.
Vi accepterar svenska och utländska pass, svenskt körkort, samt svenska SIS-märkta ID-kort. ID-handlingen måste vara giltig. Vi accepterar således inte utländska ID-kort, körkort eller liknande.
Vad är legaliseringar och notarisering?
En legalisering är en stämpel från UD (Utrikesdepartementet) som intygar att namnteckningen på ett dokument är äkta.
En legalisering innebär att en namnteckning och sigill/stämpel på en svensk handling är äkta samt i vilken egenskap undertecknaren har skrivit på. En legalisering säger alltså ingenting om innehållet i handlingen.
I regel skall en handling som legaliseras först notariseras (bestyrkas) av Notarius Publicus.
Historik
Även om notariatinstitutionen inte infördes i sin helhet i Sverige, utsågs tidigt notarius publicus i de större städerna för att verkställa protester. Redan i författningar från 1600-talet nämns notarius publicus, och 1661 fastställdes en taxa för ”notarius publicus attester och protester”. Växelstadgan av 21 januari 1748 stadgade uttryckligen, att alla protester på växelbrev borde ske och upprättas genom en notarius publicus, om en sådan fanns på orten, och senare växellag innehöll föreskrifter om verkställande av protest genom notarius publicus.
Med anledning av riksdagens begäran om utarbetande av en lag, som skulle reglera notarius publicusbefattningen och dess omfattning, utfärdades 6 oktober 1882 en stadga angående notarius publicus. Enligt denna stadga skulle notarius publicus, efter att ha anlitats för detta, verkställa protester och att, då inte andra ämbetssysslor förhindrar detta, på begäran bevittna underskrifter, bestyrka riktigheten av översättningar och avskrifter samt närvara vid utlottningar av obligationer och sådana besiktningar som omnämnd i Sjölagen. Notarius publicus tjänsterum skulle under viss tid varje söckendag vara tillgängligt för allmänheten. Notarius publicusbefattningen kunde i stad vara förenad med tjänst i rådstugurätt eller magistrat.
Läs vidare
Familjerätt
Specialister på familjerätt Ett av våra kärnområden är familjerättslig tvistelösning med särskild inriktning mot barns vårdnad, boende och umgänge. Vi företräder regelbundet såväl mammor som…
Fastighetsrätt
Hur fungerar fastighetsrätt? Vi kan hjälpa dig med många olika delar när det kommer till fastighetsrätt. Läs mer här nedan, välkommen! Fastighets- och bostadsjuridik Fel…
Juridiskt biträde norrköping & linköping
Juridiskt biträde I rättegångsbalken finns regler om advokater och syftet är att tillgodose allmänhetens behov av kvalificerade ombud vid domstolar och myndigheter. I Sverige finns…
Tvister i domstol
Behöver du hjälp med domstolstvister? Om två parter inte kommer överens uppstår en tvist. Om parterna inte kan lösa tvisten själva, kan tingsrätten pröva tvisten.…
Hur fungerar fastighetsrätt?
Vi kan hjälpa dig med många olika delar när det kommer till fastighetsrätt. Läs mer här nedan, välkommen!
Fastighets- och bostadsjuridik
Fel i fastighet och bostadsrätt
Säljaren ansvarar för dolda fel där köparens undersökningsplikt kontra säljarens upplysningsplikt har en avgörande betydelse. I princip föreligger fel om inte fastigheten eller bostadsrätten stämmer överens med avtalet eller avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet. Säljaren har även ett felansvar för försummelse eller om fastigheten eller bostadsrätten avviker från vad du som köpare med fog kunnat förutsätta. Med andra ord skall du alltid kontrollera med oss om du upptäcker något fel t.ex. fukt- eller mögelskador, arbeten som inte är fackmässigt utförda eller brister som avviker från normal beskaffenhet.
Nyttjanderättsavtal och servitut
Vi hjälper till med alla frågor som rör nyttjanderätt t.ex. hyresavtal, arrendeavtal och servitut.
Småhusentreprenad
Tvister om småhusentreprenad
Har du frågor om hur avtalet skall tolkas och tillämpas t.ex. i fråga om pris, ansvarighet för uppkomna fel och brister? Utgångspunkten är som regel ett felansvar om inte arbetsresultatet stämmer överens med avtalet eller enligt reglerna om fackmässighet i fråga om arbetets utförande eller använt material. Vi hanterar även reklamationsfrågor och frågor kring förseningsavgifter, viten och ekonomisk skada.
Småhusentreprenad jurist
Skadestånd förekommer om tjänsten är felaktig eller för sent utförd under förutsättning att inte någon ansvarsfrihetsgrund kan visas. Skadestånd ska ersätta ekonomisk förlust och där uppkommer frågan om vilka kostnader som kan ersättas och jämkning av skadestånd antingen på grund av medvållande eller att skadorna inte begränsats.
I konsumententreprenader gäller en särskild bevisbörda där konsumenten påstående gäller i fråga om arbetets omfattning, priset eller grunderna för hur priset bestäms, tiden för betalning och tiden för arbetets avslutande om inte annat framgår av ett skriftligt avtal eller av omständigheterna i övrigt.
Samäganderättsavtal
En samäganderätt kan uppstå på en mängd olika sätt och vi kan biträde dig i alla frågor som rör samägande t.ex. få tillstånd av en försäljning av egendom på offentlig auktion eller fastställa att samäganderätt föreligger samt förordna om egendomens försäljning.
I upprättar även avtal som rör samägande t.ex. i samband med bodelning under bestående äktenskap eller med anledning av äktenskapsskillnad eller arvskiften.
Vi har särskild erfarenhet rörande frågor kring dold samäganderätt mellan makar och sambor. Det rör sig om fall där t.ex. egendom inköps för gemensamt bruk av den ena maken/sambon med bidrag från den andra. Dold samäganderätt kan även förekomma som en underförstådd överenskommelse mellan två parter t.ex. i samband med ett köp där endast en av köparna utåt sett framstår som köpare för att skydda egendomen.
Servitutsavtal
Vi hjälper till med alla typer av servitut som gäller såväl en rättighet t.ex. rätt att nyttja en väg, en brunn, en avloppsledning eller en brygga eller där någon avstår från en rättighet t.ex. att plantera träd inom ett visst område för att inte förstöra grannens utsikt. Vi biträder med skriftliga överenskommelser (avtalsservitut) och officialservitut.
Vi har särskilt erfarenhet av muntliga servitut som är ingångna innan den 1 januari 1972 som rör bevisfrågor kring servitutet t.ex. rörande brunn, brygga, underjordisk avloppsledning, planering av träd, uppförande av staket eller avgränsningar, uppförande av byggnad, återställande av mark, nyttjande av byggnad eller anläggning, snöröjning eller hålla efter buskar och träd.
Läs vidare
Affärsjuridik
Vi hjälper till med hantering av affärsjuridiska frågor I företag som har egna jurister underlättas samarbetet jurist/affärsman genom att juristen som anställd redan från början…
Familjerätt
Specialister på familjerätt Ett av våra kärnområden är familjerättslig tvistelösning med särskild inriktning mot barns vårdnad, boende och umgänge. Vi företräder regelbundet såväl mammor som…
Juridiskt biträde norrköping & linköping
Juridiskt biträde I rättegångsbalken finns regler om advokater och syftet är att tillgodose allmänhetens behov av kvalificerade ombud vid domstolar och myndigheter. I Sverige finns…
Notarius publicus
Notarius Publicus Länsstyrelsen utser så kallade Notarius Publicus som har i uppdrag att hjälpa allmänheten med att kontrollera och intyga riktigheten i olika uppgifter. Titeln är latin…
Tvister i domstol
Behöver du hjälp med domstolstvister? Om två parter inte kommer överens uppstår en tvist. Om parterna inte kan lösa tvisten själva, kan tingsrätten pröva tvisten.…
Juridiskt biträde
I rättegångsbalken finns regler om advokater och syftet är att tillgodose allmänhetens behov av kvalificerade ombud vid domstolar och myndigheter. I Sverige finns inget tvång att använda advokat eller ombud i en domstol.
Jurist i Linköping och Norrköping
I rättegångsbalken finns regler om advokater och syftet är att tillgodose allmänhetens behov av kvalificerade ombud vid domstolar och myndigheter. I Sverige finns inget tvång att använda advokat eller ombud i en domstol. Det finns inte heller något monopol för advokater när det gäller uppgifter som rättegångsbiträden eller ombud. Dock är advokaten en viktig aktör inom rättegångsprocesser, särskilt inom konkurser och brottmål. I Sverige finns ett advokatsamfund som tillvaratar advokatens yrkesintressen och utöver tillsyn över advokatens verksamhet. Vi är din juristbyrå i Norrköping och Linköping. Om du är i behov av en behörig advokat hänvisar vi dig till Advokatsamfundet.
Jurist specialiserad på vårdnadstvister
Ett av våra kärnområden är familjerättslig tvistelösning med särskild inriktning mot barns vårdnad, boende och umgänge. Vi företräder regelbundet såväl mammor som pappor i tingsrätten och i förvaltningsrätten. Vi kan kopplas in före processerna för att analysera förutsättningarna t.ex. för ensam vårdnad eller gemensam vårdnad. Du kan alltid ställa en fråga som rör ditt barns vårdnad, boende eller umgänge, använd vårt formulär. Vi kan även rekommendera advokat Norrköping som passar just ditt ärende. Ibland blir inte livet riktigt som det var tänkt. Har du familjerättsliga problem så som vårdnadstvist hjälper vi dig gärna.
Arvode
Vi tillämpar 25 § i vägledande regler för god advokatsed som innebär att arvode skall vara skäligt. Vid denna skälighetsbedömning tar vi hänsyn till arbetets omfattning och ärendets svårighetsgrad. Vidare väger vi in tidsåtgång och den skicklighet som har karakteriserat arbetet. Hänsyn kan också tas till resultatet av uppdraget.
Vid enklare uppdrag som rör upprättande av handlingar t.ex. inom familjerätten upprättar vi testamenten, bodelningsavtal, äktenskapsförord, samäganderättsavtal med mera för en fast kostnad. Kontakta oss för en prisuppgift! Vår fakturering sker normalt när uppdraget upphör.
Rättshjälp
Vi hjälper dig att ansöka om rättshjälp.
Rättshjälp innebär att du kan få hjälp att betala delar av kostnaden i ärenden som inte går att klara inom rådgivningstiden (två timmar). Rättshjälpen täcker del av kostnaden för advokat eller annan sakkunnig person. Du kan också få hjälp med kostnader för bevisning och andra utgifter.
Endast privatpersoner kan få rättshjälp, alltså inte föreningar, företag och liknande. Dödsbon kan dock i vissa fall få rättshjälp.
Rättsskydd
Vi hjälper till med att ansöka om rättsskydd.
Rättsskydd är ett försäkringsskydd som i de flesta fall ingår i hem-, villa- och fritidshusförsäkringar. Det ingår dessutom i helförsäkringar av båt samt hel- och halvförsäkringar av bil. Detta rättsskydd innebär att din försäkring kan betala en del av dina kostnader för en jurist eller advokat.
Villkoren för rättsskydd kan variera mellan försäkringsbolagen så det är viktigt att du kontrollerar villkoren för din försäkring. Vi hjälper dig att kontrollera vilka villkor som gäller för just din försäkring.
Läs vidare
Affärsjuridik
Vi hjälper till med hantering av affärsjuridiska frågor I företag som har egna jurister underlättas samarbetet jurist/affärsman genom att juristen som anställd redan från början…
Familjerätt
Specialister på familjerätt Ett av våra kärnområden är familjerättslig tvistelösning med särskild inriktning mot barns vårdnad, boende och umgänge. Vi företräder regelbundet såväl mammor som…
Fastighetsrätt
Hur fungerar fastighetsrätt? Vi kan hjälpa dig med många olika delar när det kommer till fastighetsrätt. Läs mer här nedan, välkommen! Fastighets- och bostadsjuridik Fel…
Notarius publicus
Notarius Publicus Länsstyrelsen utser så kallade Notarius Publicus som har i uppdrag att hjälpa allmänheten med att kontrollera och intyga riktigheten i olika uppgifter. Titeln är latin…
Tvister i domstol
Behöver du hjälp med domstolstvister? Om två parter inte kommer överens uppstår en tvist. Om parterna inte kan lösa tvisten själva, kan tingsrätten pröva tvisten.…
Vi hjälper till med hantering av affärsjuridiska frågor
I företag som har egna jurister underlättas samarbetet jurist/affärsman genom att juristen som anställd redan från början är en medlem av organisationen och därför oftast mycket lätt intar sin plats t.ex. i ett förhandlingsteam. Anlitas extern konsult, t.ex. en advokat, är det viktigt att denne informeras om företagets verksamhet, policy och affärsidéer.
Varför ska du anlita oss?
Kunskap och beredskap
Inom varje företag bör finnas baskunskaper i affärsjuridiska frågor. Dessa kunskaper bör åtminstone räcka så långt att större juridiska risker kan lokaliseras och att personer kan anlitas internt eller externt för att komma tillrätta med dessa risker. Om sådan beredskap finns skapas en trygghet i organisationen och juridiken behöver inte upplevas som ett hot eller hinder. Rätt juridisk hantering innebär också att besvärande rättsregler kan undvikas genom val av alternativa lösningar i en viss fråga.
Motsatsförhållande
Större affärer kräver ofta medverkan av juridisk expertis. Juristen skall visa affärsmannen de juridiska komplikationer och risker ett visst affärsupplägg medför och försöka hantera situationen så att dessa komplikationer och risker kan undvikas eller minimeras. I detta möte mellan affärsmannen och juristen uppstår lätt ett motsatsförhållande. Juristen anser att affärsmannen uppträder alltför oansvarigt, medan affärsmannen tycker att juristen sätter käppar i hjulet. I en konkret affär kan givetvis ett ömsesidigt misstroende få mycket negativa konsekvenser. Förmågan att spela ihop är av utomordentlig betydelse.
Nedan presenteras en mycket schematisk och generell sammanställning över faktorer och åtgärder som vi anser kan förbättra samarbetet mellan affärsmannen och juristen.
Handlingsregler för affärsmannen
Affärsmannen bör
- skaffa sig grundläggande kunskaper i affärsjuridiska frågor
- koppla in juristen på ett tidigt stadium
- tillhandahålla erforderligt underlag (underskatta inte skriftliga sammanfattningar)
- verka för uppnående av ”teamkänsla”.
- lyssna på synpunkter även i kommersiella frågor, t.ex. beträffande val av affärsupplägg
- sätta sig in i juridiska frågeställningar som juristen presenterar (och sätta av tid för detta)
- hålla juristen informerad i alla avseenden och upprätta tidsplaner
Handlingsregler för oss
Juristen bör
- ha grundinställningen att affären skall genomföras
- göra realistiska riskbedömningar av olika handlingsalternativ
- verka för uppnående av en ”teamkänsla”
- presentera juridiska frågeställningar så att affärsmannen ”greppar” dessa (korta PM)
- tillse att ett ärende ej stoppas upp av den juridiska hanteringen (t.ex. vid avtalsförslag)
- sätta sig in även i kommersiella frågor och ge synpunkter om dessa efterfrågas
- hänvisa till andra juridiska experter i frågor som faller utanför vår egna kompetensen.
Om ovanstående mycket grundläggande principer efterlevs så får du ett gott samarbete med din jurist och därmed gör du bättre affärer utan onödiga och ej kalkylerade risker.
Vad är skillnaden med bolagsjurist?
I företag som har egna jurister underlättas samarbetet jurist/affärsman genom att juristen som anställd redan från början är en medlem av organisationen och därför oftast mycket lätt intar sin plats t.ex. i ett förhandlingsteam. Anlitas extern konsult, t.ex. en advokat, är det viktigt att denne informeras om företagets verksamhet, policy och affärsidéer.
Det större företaget har i allmänhet stor intern kapacitet och har dessutom ofta en eller flera bolagsjurister för hantering av affärsjuridiska frågor. Bolagsjuristen handlägger då i allmänhet företagets mera komplicerade affärsjuridiska frågor. De ”enklare” anförtros andra, ofta ej juridiskt utbildade personer, eventuellt försedda med särskilda instruktioner från den juridiska avdelningen. Inte ens storföretagen klarar emellertid att internt hantera alla förekommande affärsjuridiska uppdrag utan anlitar även utomstående konsulter. Den alltmer tilltagande specialiseringen inom juridiken i allmänhet och affärsjuridiken i synnerhet gör att bolagsjuristerna själva lägger ut uppdrag på specialister inom områden som skatter och miljörätt men även när det gäller t.ex. större avtal och processer.
Varför anlita advokat?
Advokater styrs av Advokatsamfundets etiska regler och konsultansvar. Det sistnämnda innebär att en advokat, såväl som andra konsulter, kan bli skadeståndsskyldig vid vårdslös rådgivning. Konsulter har därför all anledning att vara försiktiga, även om en ansvarsförsäkring kan täcka huvuddelen av sådana skador. Konsultansvaret innebär att advokater gärna garderar sig med både hängslen och livrem, något som affärsmannen bör vara medveten om.
Husadvokat
Företag som saknar egen juristavdelning har ofta ett kontinuerligt samarbete med en advokatfirma. Många gånger är för övrigt företagets ”husadvokat” medlem av styrelsen. Vid uppdrag som kräver specialistkompetens kan husadvokaten i allmänhet anvisa specialister inom eller utom den egna byrån.
Vad är nyttan med juridisk litteratur?
Ett problem är att den juridiska litteraturen oftast är skriven för jurister med användning av svårförståeliga termer och resonemang. Flertalet böcker är dessutom helt teoretiskt/vetenskapliga till sin uppläggning med en detaljnivå som ofta vida överstiger affärsmannens behov. Såväl i Sverige som andra länder råder brist på litteratur och andra informationskällor som behandlar juridiska frågor på ett praktiskt och överskådligt sätt. Vår rådgivning är avsedd att minska denna brist.
Vi hjälper till med strategi i affärsjuridiska frågor
Ett företag, oavsett storlek, bör ha en strategi för hantering av de vanligast förekommande affärsjuridiska frågorna. I större företag finns ofta åtminstone delar av en sådan strategi beskriven i instruktioner och beslut av styrelse, VD eller annan högre chef. I mindre företag möts ofta sådana frågor med beslut vartefter de uppkommer. Nackdelen med den senare modellen är givetvis att tidsnöd och andra omständigheter kan göra att dessa beslut blir mindre väl genomtänkta. Sådana felaktiga beslut kan givetvis få kostsamma konsekvenser.
Vilka affärsjuridiska områden kan vi hjälp till med?
Hur förekommande affärsjuridiska frågor skall hanteras beror givetvis på det enskilda företagets storlek, struktur, verksamhetsområde, ägarförhållanden m.m. Generellt kan sägas att ett företag bör överväga hur det skall förhålla sig till flertalet av nedanstående affärsjuridiska områden:
- bolagsfrågor
- hantering av avtal och kontrakt
- marknads- och konkurrensfrågor
- skatter och avgifter
- personal
- tvister (särskilt avtalstvister)
- hantering av kreditrisker och indrivning av fordringar.
Nedan ges en kortfattad översikt över tänkbara handlingsalternativ när det gäller några olika affärsjuridiska områden.
Bolagsfrågor
Aktiebolagslagen reglerar mycket detaljerat hur verksamheten i ett aktiebolag får och skall bedrivas. Lagen innehåller regler om VD, styrelse, bolagsstämma, vinstutdelning, revisorer, emissioner m.m. Detaljerade regler om andra typer av bolag finns i lagen om handelsbolag och enkla bolag. I det följande behandlas bolagsfrågor med utgångspunkt från den vanligaste bolagsformen – aktiebolaget. En eller flera inom bolagets organisation bör ha åtminstone översiktliga kunskaper i aktiebolagsrätt. Hanteringen kan ske på en mängd olika sätt och uppläggningen är i hög grad beroende av det enskilda bolagets organisation och storlek.
Mindre företag
Det mindre företaget kan kanske nöja sig med att företagsledaren eller (om sådan finns) ekonomichefen besitter nödvändiga kunskaper. Bokslut, protokoll och korrespondensen med Bolagsverket (den s.k. bolagsexercisen) kan tas om hand internt eller av extern redovisningsbyrå. Denna brukar också ha personal som kan ge råd också i andra bolagsrättsliga frågor. Även ett mindre företag bör dock ha en upparbetad kontakt med en revisor eller advokat för att snabbt kunna få svar i akuta bolagsrättsliga frågor. Särskilt viktigt är detta för företag som har finansiella eller lönsamhetsmässiga problem. En mängd speciella regler gäller som bekant för företag i kris.
Medelstora och större företag
Det medelstora eller större företaget bör se till att intern kompetens finns i åtminstone de vanligt förekommande aktiebolagsrättsliga frågorna. För mera komplicerade bolagsrättsliga frågor bör företaget ha upparbetade kontaktvägar med externa konsulter. En framkomlig väg kan t.ex. vara att den ordinarie revisionsbyrån ger råd i frågor som har med ekonomi och redovisning att göra, medan man i ”rent juridiska” frågor anlitar sin ”husadvokat”.
Avtal och kontrakt
Juridiska dokument kräver ofta specialistkunskaper. Detta gäller i särskilt hög grad kommersiella avtal och kontrakt. Många företag har fått vidkännas förluster till följd av bristfällig avtalshantering. För företag som inte har egen juristavdelning bör konsulthjälp anlitas för alla mera komplexa avtal. Enklare dokument kan hanteras internt även om det också i sådana fall kan vara lämpligt att få en avstämning med extern konsult. Som konsult i dessa frågor bör i första hand anlitas advokater med affärsjuridisk inriktning. Även handlingar som föregår avtal, t.ex. offerter eller ”letter of intent” bör många gånger juristgranskas. För ”masshandlingar” såsom offerter och köpeavtal kan det i stället vara lämpligt att lägga upp rutiner för hantering av dessa i samråd med juristen.
När det gäller transaktioner som involverar företag utanför Sverige, bör i många fall också lokal(a) jurist(er) i det aktuella landet anlitas.
Marknads- och konkurrensfrågor
Marknadsföringslagen
- Viss intern kompetens när det gäller den juridik som styr ett företags agerande på marknaden bör finnas i varje företag som sysslar med försäljning och marknadsföring. Regler om otilllåtna former av marknadsföring ges i olika lagar. Innehållet i denna är särskilt viktigt att känna till för företag som vänder sig mot konsumenter.
Konkurrenslagen
- Konkurrenslagen innehåller mycket stränga regler mot konkurrensbegränsningar. Efter modell från EU har införts direkta förbud mot konkurrensbegränsande avtal och missbruk av dominerande ställning. Handlande i strid mot dessa förbud kan ge dryga böter och skadestånd. Ett förbjudet avtal är dessutom ogiltigt. Företag med internationell verksamhet kan dessutom träffas av konkurrensregler i andra länder eller de som gäller inom EU.
Kunskaper och strategi
- Varje företag bör internt ha åtminstone översiktliga kunskaper om de konkurrensrättsliga regler som kan vara tillämpliga på dess verksamhet. Extern expertis kan behöva anlitas för att gå igenom befintliga avtal och överenskommelser med andra företag. Inför tecknandet av samarbetsavtal eller andra överenskommelser med andra företag bör konkurrensrättslig expertis kontrollera avtalets innehåll. Ofta kan en särskild konkurrensrättslig strategi behöva utformas, innehållande bl.a. detaljerade interna instruktioner.
Skatter och avgifter
Viss kompetens inom detta område bör finnas internt även i det mindre företaget. Varje företag måste t.ex. ha rutiner för löpande betalning av skatter och avgifter. För skatteplanering bör vidare varje företag ha inarbetade kontakter med redovisningsbyrå och/eller revisor. För mera komplicerade frågor bör renodlade skatteexperter anlitas. Särskilda skatteavdelningar finns hos många revisions- och advokatbyråer.
I medelstora och större företag bör någon t.ex. ekonomichefen ges i uppdrag att kontinuerligt bevaka nyheter på skatteområdet och vidareförmedla sina kunskaper till berörda personer.
Personal
Arbetsrätten utgör en mycket viktig del i den juridiska kunskapsbank som måste finnas hos varje företag. En mängd lagar och förordningar reglerar arbetslivet och det kan vara förenat med stora kostnader och olägenheter att bryta mot reglerna i dessa. Skyddsregler för anställda återfinns t.ex. i lagen om anställningsskydd, semesterlagen och medbestämmandelagen. Även mindre företag utan särskild personalavdelning måste tillse att erforderliga kunskaper finns inom den egna organisationen. Extern hjälp kan tillhandahållas i enklare frågor av redovisningsbyråer och revisionsbyråer.
Tvister
Ett företag bör givetvis i första hand försöka bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att tvister kan undvikas. En genomtänkt och väl genomförd strategi i affärsjuridiska frågor innebär givetvis att risken för tvister och processer minskar.
Avtalstvister
Den vanligaste typen av tvister i affärslivet är säkerligen avtalstvister. Många av dessa har tyvärr sin grund i bristfälliga eller ostrukturerade avtalstexter.
Hur ska ditt företag hantera juridiska resurser
Frågan om hur en enskild affärsjuridisk fråga bör behandlas skiljer sig i allmänhet inte i någon högre grad mellan företag i olika storleksklasser eller branscher. Eftersom storföretagen i allmänhet hanterar större värden än de mindre företagen kan dock antas att det större företaget har och är berett att lägga ned större resurser på ett enskilt ärende än det mindre. Avsättningen av resurser måste givetvis, som i all affärsverksamhet, återspegla de förlustrisker respektive vinstchanser som föreligger i det konkreta fallet.
När det gäller av vem en viss fråga eller en viss typ av frågor skall handläggas, blir skillnaden mellan olika företag mera markant.
Vilken beredskap och strategi ska du använda?
När en tvist ändå uppstått gäller det att ha en beredskap för dess handläggning. Helst bör en strategi finnas utarbetad även i denna del. En sådan bör tala om hur olika typer av tvister skall handläggas och av vem. Det är härvid lämpligt att dela in tvister efter beräknade vinst- och förlustrisker. Endast för tvister över vissa värden behöver t.ex. advokat kopplas in. Vissa grundläggande kunskaper om hantering av tvister bör finnas inom den egna organisationen. Sådana kunskaper bör t.ex. innefatta
Grundläggande kunskaper
- skillnaden mellan handläggning inför domstol och skiljenämnd
- förhandlingsteknik i förlikningsförhandlingar
- interna och externa kostnader för tvistlösning
- val av ombud.
Vi kan hjälpa till med hantering av kreditrisker och indrivning av fordringar
Kreditförluster kan reduceras genom en mängd olika åtgärder. Varje företag, oavsett storlek, bör ha en väl genomtänkt strategi för alla förekommande kreditrisker med väl avdelade ansvarsområden. En sådan strategi bör skilja på förebyggande åtgärder och hantering av kreditrisker som har realiserats genom gäldenärens oförmåga att betala.
Säkerheter
Kreditrisker kan återfinnas i snart sagt alla affärstransaktioner. Förebyggande åtgärder är t.ex. samarbete med kreditupplysningsföretag och garderingar i avtalstexter t.ex. kontant betalning eller korta kredittider. Härutöver kan förekomma säkerhetsarrangemang av olika slag, såsom:
- pant eller borgen (garanti)
- remburs vid utlandsaffärer
- återtagandeförbehåll
- försäljning i kommission.
Grundläggande juridiska kunskaper om kreditrisker och hantering därav måste finnas inom den egna organisationen. Extern hjälp kan erhållas från kreditupplysningsföretag, offentliga register (t.ex. PRV), revisorer och advokater. Dessutom kan bankerna ge viss vägledning t.ex. när det gäller utlandsaffärer.
Indrivning av fordringar
Rätt hantering av kreditrisker innefattar också ett effektivt system för bevakning och indrivning av fordringar.
Vilken advokat ska jag anlita för affärsjuridik?
Verksamhetsområden
Alla företag, oavsett storlek, har behov av extern rådgivning i affärsjuridiska frågor. Behovet skiftar givetvis markant mellan olika företag beroende på företagets egna resurser och komplexiteten i de frågor som skall besvaras eller åtgärdas. Nedan skall ges några generella råd vid anlitandet av advokater.
Specialisering
Informationsmängden inom det juridiska området ökar liksom på andra områden i en accelererande takt. Även inom juridiken ökar därför kravet på specialisering. Den tid är för länge sedan förbi när en allmänpraktiserande advokat förmådde så att säga greppa över hela fältet. Idag kan ingen ens hålla sig helt à jour med allt som händer på det affärsjuridiska området. Många advokater är därför utpräglade specialister som endast eller till huvudsaklig del sysslar med t.ex. skatter, arbetsrätt, avtalsrätt, konkurrensrätt, finansieringsjuridik eller miljörätt. Denna utveckling men även andra omständigheter gör att det för det enskilda företaget ofta är svårt att på egen hand hitta rätt person för ett konkret affärsjuridiskt uppdrag.
För advokater gäller yrkesetiska regler. Enligt stadgarna för Sveriges Advokatsamfund skall advokat iaktta god advokatsed. Vad som skall förstås härmed finns närmare angivet i av samfundet utfärdade ”Vägledande regler om god advokatsed”.
Advokatförteckningar
De olika advokatbyråerna återfinns givetvis i de lokala telefonkatalogerna. Advokatsamfundet har en matrikel omfattande alla advokater och biträdande jurister vid svenska advokatbyråer. Matrikeln återfinns på samfundets hemsida. Tyvärr finns inga enhetliga benämningar på juridikens olika områden, varför det ofta är svårt att mera exakt veta vad som gömmer sig under byråns beskrivning av verksamheten.
Affärsjuridiska byråer
De största affärsjuridiska byråerna i Sverige anger oftast som verksamhetsinriktning helt enkelt ”affärsjuridik”. Andra byråer, som handlägger affärsjuridiska frågor, räknar i stället ofta upp en lång rad olika ämnesområden. För de allra flesta ingår dock ordet ”affärsjuridik” i en eller annan form i denna uppräkning. Viss misstänksamhet kan riktas mot byråer som har en alltför stor spännvidd på sin verksamhet, särskilt om byrån endast sysselsätter ett fåtal jurister. I advokatsamfundets matrikel förekommer t.ex. enmansbyråer som anger verksamhetsinriktningen: ”Affärsjuridik, brottmål och familjerätt”. En byrå med flera jurister kan dock täcka stora områden om var och en av dessa jurister är specialiserad. Det kan alltså vara svårt att hitta rätt jurist eller byrå enbart med hjälp av kataloguppgifter. Ytterligare vägledning kan erhållas genom förfrågningar direkt till vederbörande byrå och/eller till byråns klienter. I vissa fall kan också t.ex. branschorganisationer och revisionsbyråer vara behjälpliga.
Har du behov av advokat?
Inför anlitandet av advokat bör först en analys göras av företagets behov av juristtjänster. Medelstora och större företag behöver i allmänhet ha löpande juridisk service för frekvent förekommande affärsjuridiska frågor. En affärsjuridisk byrå bör anlitas, som har goda kvalifikationer inom centrala områden av affärsjuridiken såsom bolagsrätt och avtalsrätt.
Byråns storlek
Frågan om storleken på byrån är ofta avhängig av företagets storlek. Generellt kan sägas att storföretaget har större anledning att anlita en stor byrå, eftersom storföretagets behov i allmänhet sträcker sig över ett vidare fält.
Mindre företag
De mindre företagen har inte på samma sätt behov av löpande kontakter med advokat. Behovet uppstår i allmänhet först när en viktigare affärstransaktion skall företas (t.ex. ett viktigare avtal) eller när företaget råkar i tvist.
Hur bedömer du advokatens kompetens?
Som tidigare påpekats går utvecklingen mot en allt hårdare specialisering. Endast en mindre del av landets verksamma advokater har affärsjuridisk inriktning. Bland dessa skiftar givetvis kunskaper och erfarenheter.
Husadvokaten
Vid anlitandet av en advokat för kontinuerlig rådgivning är det, som tidigare påpekats, ett krav att denne besitter nödvändiga kunskaper inom den centrala affärsjuridiken. I specialfrågor skall denne kunna hänvisa till lämplig specialist. Husadvokaten bör emellertid också ha andra kvaliteter. En husadvokat som sitter i företagets styrelse bör t.ex. vara affärsmässig och ha goda kunskaper i företagsekonomi och finansiering. Om, vilket ofta är fallet, husadvokaten förutsätts biträda företaget i avtalsförhandlingar är, förutom affärsmässighet, även förhandlingsvana ett starkt önskemål.
När det gäller olika typer av uppdrag skall nedan beröras endast två områden, nämligen hanteringen av viktigare avtal och tvister.
Vi hjälper dig att hantera avtal
Det sannolikt vanligaste affärsjuridiska advokatuppdraget är att utforma och förhandla kommersiella avtal. Många advokater är också specialiserade avtalsjurister. En skicklig avtalsjurist skall inte endast ha goda kunskaper om de vanligast förekommande avtalen. Han eller hon skall också med kort varsel kunna upprätta avtalsförslag och vara en kunnig förhandlare.
Har företaget tillgång till husadvokat är denne ofta lämplig att anlita för avtalsskrivning och avtalsförhandlingar. Saknar husadvokaten erfarenhet beträffande en viss avtalstyp bör denne hänvisa uppdraget till annan advokat (inom eller utom den egna organisationen). Ett företag som anlitar en advokat för avtalsskrivning och avtalsförhandlingar bör tillse att kostnaderna hålls nere genom att ge advokaten strukturerade underlag och preciserade instruktioner. På vilket stadium advokaten skall kopplas in växlar från fall till fall. Ofta kopplas emellertid advokaten in för sent. Tänk på att en erfaren affärsjurist kan ha många värdefulla synpunkter redan i de inledande diskussionerna om strategi och affärsupplägg.
Vi hjälper dig att hantera tvister
Flertalet dispyter och tvister i affärslivet löses under hand utan att advokater och domstolar behöver kopplas in. Varje företag bör som tidigare påpekats ha en genomtänkt strategi i form av instruktioner till olika befattningshavare hur uppkommande tvister skall hanteras. Särskilt viktigt är härvid att dessa befattningshavare rapporterar större tvister (eller potentiella tvister) så snart de uppkommer.
I de tvister (eller potentiella tvister) där behov av advokat föreligger bör en fullständig dokumentation kunna överlämnas till advokaten. Juridikens specialisering har inneburit att endast vissa advokater är processpecialister. Av dessa är dessutom endast ett fåtal specialiserade på processer inom affärsjuridikens område. Det finns advokater som specialiserat sig på snävare områden som t.ex. skadeståndsprocesser, skatteprocesser, patenttvister, arbetsrättsliga tvister och avtalstvister.
Tvister som ej rör avtal avgörs normalt av allmän domstol. Eftersom kommersiella avtal i allmänhet innehåller en skiljeklausul går mycket få avtalstvister till domstol. Flertalet avgörs av skiljenämnd i enlighet med skiljeklausulens bestämmelser.
Vem ska du anlita?
Vid anlitandet av en advokat i en tvist eller en potentiell tvist är bl.a. följande kvaliteter önskvärda:
- stor processvana
- förhandlingsskicklighet
- övertygande framställningsteknik i tal och skrift
- goda kunskaper inom ifrågavarande rättsområde.
Har företaget en husadvokat brukar denne kunna biträda i avtalstvister åtminstone intill dess förlikningsförhandlingar utanför rätta misslyckats. I många fall kan det dock vara klok taktik att koppla in processjuristen på ett tidigare stadium, inte minst för att få dennes bedömning av vinstchanser och förlustrisker.
Vilka regler gäller för advokatkostnader?
Advokatsamfundets regler
Arvodesdebitering m.m.
§ 25
Debiterat arvode skall vara skäligt. Gör klienten invändning mot skäligheten, bör advokaten upplysa honom om förefintlig möjlighet att få arvodet prövat genom skiljedom enligt vad som därom är föreskrivet i advokatsamfundets stadgar.
§ 26
Innan advokaten kan överblicka arbetets omfattning, bör avtal om arvodets storlek inte träffas annat än på klientens uttryckliga begäran.
§ 27
Rättegångsarvode, som påförs klienten, får inte, med mindre särskilda skäl därtill föreligger, överstiga vad advokaten i rättegången yrkat att motpart skall förpliktas att utge till klienten.
§ 31
Då uppdrag slutförts eller eljest upphört, skall sluträkning utan dröjsmål tillställas klienten. Debiterat arvode behöver, såvitt det avser ett och samma uppdrag, inte specificeras, men advokaten är skyldig att på begäran lämna klienten skriftlig redogörelse för det med uppdraget förenade arbetet.
Advokatarvode
Advokatarvodet skall alltså vara skäligt. Att skiljenämnd prövar arvodet torde vara mycket ovanligt, i vart fall när det gäller affärsjuridiska uppdrag. I praktiken debiterar de flesta advokater enligt visst timarvode. Timarvodet skiljer mellan olika advokater, framförallt beroende på ålder och erfarenhet, och ligger i allmänhet i intervallet 2 500 – 5 000 kr för renodlat affärsjuridiska uppdrag. Generellt sett kan sägas att renodlat affärsjuridiska byråer håller den högsta arvodesnivån. Advokatkostnaderna i affärsjuridiska ärenden kan uppgå till betydande belopp. Det finns därför all anledning att försöka hålla ned dessa genom noggrann kontroll och uppföljning.
Vilka råd finns vid anlitande av advokat?
Nedan ges några kortfattade råd:
- Ge noggranna instruktioner till berörd egen personal om ärendets handläggning (begränsa personkretsen).
- Se till att den eller de som handlägger ärendet sätter sig in i ämnet, t.ex. genom checklistor.
- Förbered varje möte noggrant, ge advokaten fullständiga skriftliga underlag, helst med sammanfattande synpunkter och kommentarer.
- Håll effektiva möten.
- Se till att uppdraget bemannas med jurist(er) på rätt nivå (dvs. enklare juridik kan handhas av en biträdande jurist som debiterar ett lägre timarvode).
- Be advokaten göra en kostnadsbedömning (undersök möjligheten att få ett fast pris).
- Fråga efter timtaxor för de(n) jurist(er) som kontaktas för uppdraget.
- Be att få arvodesräkning omedelbart efter det att uppdraget slutförts. I större ärenden bör debitering ske med kortare tidsintervaller, t.ex. månadsvis.
- Kontrollera arvodesräkningen (enligt advokatsamfundets regler är advokat inte skyldig att specificera arvodet, men är skyldig att på begäran skriftligen redogöra för det med uppdraget förenade arbetet). Om arvodesräkningen inte innehåller redogörelse för utfört arbete, begär att få en sådan redogörelse.
- Tänk på att goda råd är dyra (varför det lönar sig att anlita en erfaren men dyr advokat).
- Vid ansvarsfördelning mellan advokat och egen personal tänk på att den egna personalens tid kan vara väl så dyr som advokatens, då även den förlust som ligger i att personal tas bort från affärsverksamheten måste beaktas.
Internationella förhållanden
Internationella uppdrag
Den ökande internationaliseringen och integreringen inom Europa har inneburit att allt fler svenska advokater åtar sig internationella uppdrag. Vanliga typer av internationella uppdrag för svenska klienter är upprättande av avtal med utländsk motpart, bedömning av konkurrensrättsliga frågor och tvister med utländsk motpart. Internationellt verksamma advokater företräder dessutom ofta utländska klienter i deras affärsverksamhet i Sverige. Ett antal advokater har dessutom specialiserat sig på t.ex. EU-rätt och internationell beskattning.
Advokater i utlandet
Medlemskap i EU innebär att svenska advokater får bedriva advokatverksamhet även i alla EES-länder. Många advokatbyråer har också kontor inom EES men etablering även i andra länder förekommer. Av internationellt verksamma advokater är det dock bara ett mycket litet antal som har mera ingående kunskaper om andra länders rätt och rättssystem. Utomlands verksamma svenska jurister har t.ex. inte annat än i undantagsfall en utländsk juristexamen.
Vilka kompetenskrav ska du ställa på advokater vid internationella frågor?
Vid anlitande av advokat i internationella frågor bör bl.a. följande kompetenskrav ställas:
- goda kunskaper i internationella rättsfrågor och särskilt på det område ärendet berör
- goda språkkunskaper främst i engelska men ofta också i andra språk (t.ex. språket i motpartens hemland)
- kunskaper i de rättssystem som berörs (t.ex. EU-rätt, motpartens hemlands rättssystem)
- erfarenhet av affärsverksamhet i andra kulturer och länder.
Lokala advokater
I sådana internationella ärenden som kräver mera djupgående kunskaper om annat rättssystem än Sveriges bör normalt lokal advokat anlitas. Ofta kan emellertid assistans av svensk advokat ändå vara behövlig. Allmänna kulturella skillnader och stora skillnader i ”advokatkultur” kan göra att en svensk advokat behövs som förmedlande länk, inte minst för att på ett begripligt sätt förklara olika juridiska fenomen.
I många länder med höga advokatarvoden (t.ex. USA) kan en svensk advokat också se till att kostnaderna hålls ned genom att medverka i bedömningen av erforderliga arbetsinsatser och kostnaderna därför. Denne kan också delta i sökandet efter lämplig lokal expertis.
Hitta rätt advokat
Där svårigheter kan föreligga att hitta rätt advokat för visst ärende i Sverige, blir dessa än mer påtagliga vid sökandet efter lokala advokater i utlandet. Viss hjälp kan normalt erhållas från svensk beskickning eller handelskammare i ifrågavarande land. Har företaget egen husadvokat brukar denne kunna vara behjälplig.
Har företaget dotterbolag eller annan egen representation i landet kan hjälp kanske fås den vägen.
Vi kan hjälpa till
Vi hjälper dig med affärsjuridisk hantering. Vi har tillgång till avtalsmallar och checklistor som kan användas för att kvalitetssäkra affärsprocesserna inom företag. Hos oss träffar du en alltid en erfaren affärsjurist.
Vi möter dig på ett sätt som passar dig
Du väljer vad som passar dig bäst. Vi kan alltid träffa dig på vårt kontor eller ha ett telefon- eller videomöte.
Läs vidare
Familjerätt
Specialister på familjerätt Ett av våra kärnområden är familjerättslig tvistelösning med särskild inriktning mot barns vårdnad, boende och umgänge. Vi företräder regelbundet såväl mammor som…
Fastighetsrätt
Hur fungerar fastighetsrätt? Vi kan hjälpa dig med många olika delar när det kommer till fastighetsrätt. Läs mer här nedan, välkommen! Fastighets- och bostadsjuridik Fel…
Juridiskt biträde norrköping & linköping
Juridiskt biträde I rättegångsbalken finns regler om advokater och syftet är att tillgodose allmänhetens behov av kvalificerade ombud vid domstolar och myndigheter. I Sverige finns…
Notarius publicus
Notarius Publicus Länsstyrelsen utser så kallade Notarius Publicus som har i uppdrag att hjälpa allmänheten med att kontrollera och intyga riktigheten i olika uppgifter. Titeln är latin…
Tvister i domstol
Behöver du hjälp med domstolstvister? Om två parter inte kommer överens uppstår en tvist. Om parterna inte kan lösa tvisten själva, kan tingsrätten pröva tvisten.…
Vad behöver du hjälp med?
Vi är specialister på familjerätt men har även erfarenhet av många andra delar så som rör affärer, fastigheter och tvister. Välkommen att läsa mer eller kontakta oss direkt!
Affärsjuridik
Vi hjälper till med hantering av affärsjuridiska frågor I företag som har egna jurister underlättas samarbetet jurist/affärsman genom att juristen som anställd redan från början är en medlem av organisationen…
Familjerätt
Specialister på familjerätt Ett av våra kärnområden är familjerättslig tvistelösning med särskild inriktning mot barns vårdnad, boende och umgänge. Vi företräder regelbundet såväl mammor som pappor i tingsrätten och i…
Fastighetsrätt
Hur fungerar fastighetsrätt? Vi kan hjälpa dig med många olika delar när det kommer till fastighetsrätt. Läs mer här nedan, välkommen! Fastighets- och bostadsjuridik Fel i fastighet och bostadsrätt Säljaren…
Finansiering
Finansiering I vissa fall kan du ha rätt till finansiering av rättshjälp. Läs mer här. Arvode Vi tillämpar 25 § i vägledande regler för god advokatsed som innebär att arvode…
Juridiskt biträde norrköping & linköping
Juridiskt biträde I rättegångsbalken finns regler om advokater och syftet är att tillgodose allmänhetens behov av kvalificerade ombud vid domstolar och myndigheter. I Sverige finns inget tvång att använda advokat…
Notarius publicus
Notarius Publicus Länsstyrelsen utser så kallade Notarius Publicus som har i uppdrag att hjälpa allmänheten med att kontrollera och intyga riktigheten i olika uppgifter. Titeln är latin och motsvarar en ”offentlig sekreterare”.…
Tipsa oss
Tipsa oss: Stiftelsen Codex Stiftelsens syfte är att tillhandagå allmänheten i rättsliga angelägenheter. Codex är en ideell och partipolitiskt oberoende stiftelse. Formulär för att tipsa oss finns längst ned på…
Tvister i domstol
Behöver du hjälp med domstolstvister? Om två parter inte kommer överens uppstår en tvist. Om parterna inte kan lösa tvisten själva, kan tingsrätten pröva tvisten. Det kallas då för ett…
Underhållsskyldighet
Föräldrarna ska svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga.
Vad gäller för underhåll mot sina barn?
- Underhållsskyldigheten (liksom t.ex. arvsrätten) följer av föräldraskapet och är oberoende av om föräldern har vårdnaden om barnet eller inte. Särskilt förordnade vårdnadshavare är inte underhållsskyldiga.
- En förälder är enligt huvudregeln i FB skyldig att betala underhållsbidrag till barnet i följande fall.
- Föräldern har inte del i vårdnaden om barnet och bor inte varaktigt tillsammans med barnet.
- Vårdnaden om barnet är gemensam och barnet bor tillsammans med bara den andra föräldern.
- Utgångspunkten vid underhållsskyldighetens bestämmande är barnets behov.
- En förälder som saknar förmåga att försörja sitt barn är inte underhållsskyldig.
I praktiken kan beräkningen av underhållsbidrag delas in i fyra steg.
- Barnets behov av underhåll från föräldrarna beräknas.
- Båda föräldrarnas överskott beräknas.
- Barnets behov av underhåll fördelas mellan föräldrarna i förhållande till överskottens storlek.
- Vissa kontroller och en allmän skälighetsbedömning görs.
Vid underhållsskyldighetens bestämmande får olika förbehåll göras. Syftet med förbehållen är att tillförsäkra föräldern en miniminivå som underhållsbidraget inte får inkräkta på. De olika förbehållsbeloppen är följande.
- Förbehåll för egna levnadskostnader.
- Förbehåll för underhåll till make, registrerad partner samt sambo om det finns gemensamma barn. Särskilda skäl krävs för att förbehåll ska få göras.
- Förbehållsbelopp för hemmavarande barn.
- Vistas barnet hos en bidragsskyldig förälder i viss omfattning får föräldern göra ett avdrag på det underhållsbidrag som annars skulle ha betalats (umgängesavdrag). Avdraget är 1/40 av det månatliga underhållsbidraget för varje helt dygn av barnets vistelse hos den bidragsskyldiga föräldern. För att avdrag ska få göras krävs enligt huvudregeln att barnet vistats hos den bidragsskyldige fem hela dygn i följd eller sex hela dygn under en kalendermånad.
- En fordran på fastställt underhållsbidrag preskriberas efter fem år.
Ett underhållsbidrag kan ändras:
- genom indexändringar,
- genom omprövning i domstol om bidraget utgått med oförändrat belopp under sex år,
- genom jämkning i domstol om förhållandena har ändrats,
- genom jämkning i domstol om ett avtal är oskäligt och
- genom avtal.
Underhållsbidrag och underhållsstöd är inte samma sak.
Underhållsbidrag är det bidrag som en förälder är skyldig att betala till sitt barn. Underhållsbidraget bestäms enligt reglerna i föräldrabalken och fråga är om en privaträttslig fordran.
Underhållsstöd är ett statligt bidrag till barnet. För detta bidrag kan den förälder som inte bor tillsammans med barnet bli betalningsskyldig. Betalningsskyldigheten bestäms enligt reglerna i socialförsäkringsbalken och återbetalningsbeloppet kan bli högre eller lägre än det underhållsbidrag som följer av reglerna i föräldrabalken.
Vad är utgångspunkten för underhållsskyldighet?
Föräldrarna ska svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. En förälder som saknar förmåga att bidra till sitt barns underhåll är alltså inte underhållsskyldig. När underhållsskyldigheten bestäms ska hänsyn tas till barnets egna inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner.
Sinsemellan ska föräldrarna ta del i kostnaderna för barnets underhåll var och en efter sin förmåga.
Underhållsskyldigheten upphör som regel när barnet fyller 18 år. Går barnet i skolan efter denna tidpunkt är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, dock längst till dess barnet fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning men inte studier på universitet eller högskola.
Vilka föräldrar är underhållsskyldiga?
Underhållsskyldighet åvilar inte endast de biologiska föräldrarna utan i vissa fall också styvföräldrar.
Den som är gift eller har registrerat sitt partnerskap med en förälder som är barnets vårdnadshavare eller som har eget barn tillsammans med denne kan vara underhållsskyldig gentemot styvbarn. Underhållsskyldigheten mot styvbarn är dock begränsad till situationer där vårdnadshavaren och styvföräldern varaktigt bor tillsammans. Det förutsätts normalt också att barnet varaktigt bor tillsammans med dem. Sedan barnet flyttat hemifrån kvarstår styvförälderns underhållsskyldighet endast om det finns särskilda skäl, t.ex. om barnet flyttat hemifrån för att studera.
En styvförälders underhållsskyldighet bestäms på samma sätt som en biologisk förälders men medför inte någon ändring i skyldigheten att betala underhållsbidrag för den av barnets biologiska föräldrar, som inte bor tillsammans med barnet. Styvförälderns underhållsskyldighet gäller inte till den del barnet kan få underhåll från denna förälder; styvförälderns underhållsskyldighet är så långt subsidiär. Genom det statliga stödsystemet garanteras barnet ett visst bidrag till sin försörjning. Styvförälderns subsidiära underhållsskyldighet behöver därför som regel inte tas i anspråk upp till den garanterade nivån. Förutom denna underhållsskyldighet kan en styvförälder med god ekonomi vara skyldig att ge barnet en högre standard än vad modern och fadern kan ge barnet. Regeln om styvföräldrars underhållsskyldighet ska ses mot bakgrund av önskemålet att barn i en och samma familj ska leva på samma nivå.
Vem ska utge underhållsbidrag?
En förälder som varaktigt bor tillsammans med sitt barn fullgör som regel sin underhållsskyldighet genom att faktiskt ta hand om barnet och försörja det. En förälder som inte varaktigt bor tillsammans med sitt barn kan inte uppfylla sin underhållsskyldighet på detta sätt utan gör det genom att betala underhållsbidrag till barnet.
En förälder som inte har vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet ska fullgöra sin underhållsskyldighet genom
att betala underhållsbidrag till barnet. Detsamma gäller om föräldern har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andra föräldern. Vid gemensam vårdnad förutsätter bidragsskyldigheten alltså att barnet varaktigt bor tillsammans med en av föräldrarna. Bidragsskyldighet kan i dessa fall inte åläggas enligt huvudregeln om barnet bor ensamt eller hos någon annan än en förälder, t.ex. hos en släkting.
Det är inte ovanligt att barnet vistas ungefär lika mycket hos var och en av föräldrarna trots att dessa lever isär. Om barnet bor varaktigt hos var och en av föräldrarna (växelvis boende) kan bidragsskyldighet normalt inte åläggas någon av föräldrarna. Varje förälder anses då fullgöra sin underhållsskyldighet genom att svara för de direkta kostnaderna för barnet när det vistas hos honom eller henne.
Även en förälder som inte är bidragsskyldig enligt vad som ovan sagts – t.ex. en förälder som bor tillsammans med sitt barn – kan vara skyldig att betala underhållsbidrag, nämligen om han eller hon försummar sin underhållsskyldighet.
Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal. Full avtalsfrihet råder i princip och ett ingånget avtal är bindande för båda parter (dvs. barnet och den bidragsskyldiga föräldern).
Det existerar inga särskilda formkrav när det gäller underhållsavtal om man bortser från avtal om att framtida underhållsbidrag ska betalas med ett engångsbelopp eller för längre perioder än tre månader. För att ett underhållsavtal ska kunna verkställas krävs emellertid att det är skriftligt och att den bidragsskyldiges namnteckning är bevittnad av två personer.
Kommer föräldrarna inte överens kan underhållsfrågan prövas av allmän domstol. Mål om underhåll till barn anses vara i huvudsak dispositiva.
Hur beräknas underhållsbidrag?
När underhållsbidrag bestäms räknas först barnets behov av underhåll fram. Härefter beräknas vad resp. förälder kan bidra med, det s.k. överskottet. Överskottet är det belopp som återstår sedan inkomsten efter skatt minskats med förbehållsbeloppen för förälderns eget och för eventuell makes, registrerad partners eller sambos underhåll. Det belopp som beräknats för barnets behov av underhåll fördelas sedan mellan föräldrarna i förhållande till överskottsbeloppens storlek. Slutligen görs vissa kontroller och en allmän skälighetsbedömning.
Hur beräknas barnets behov?
Barnets behov är utgångspunkten när man ska bedöma en förälderns underhållsbidrag. Hur stort ett barns behov är varierar givetvis efter bl.a. barnets ålder och levnadssituation. I praktiken utgår man i allmänhet från vissa schablonbelopp som motsvarar vad ett barn i en viss ålder normalt kostar.
Till schablonbeloppet läggs eventuella barnomsorgskostnader. Därefter görs avdrag för bl.a. barnbidrag och eventuella egna arbetsinkomster som barnet kan ha (dock inte mindre inkomster av feriearbete eller liknande).
Vad gäller barnets egna tillgångar tas normalt hänsyn endast till avkastningen. I rättspraxis har slagits fast att det – om det inte föreligger en mer påtaglig obalans mellan barnets och föräldrarnas ekonomiska förhållanden – bör komma i fråga att räkna med barnets kapitaltillgångar endast om dessa uppgår till mycket betydande belopp.
Schablonbeloppen utgör endast en utgångspunkt vid beräkningen. Barnets behov av underhåll kan vara mindre eller större beroende på individuella förhållanden hos barnet. Barnet kan också, efter en glidande skala, göra anspråk på en högre standard och därmed större underhåll ju bättre föräldrarnas ekonomiska ställning är. I rättspraxis har som riktmärke ställts upp att barnet ska ha ett så stort bidrag att dess standard är likartad med den bidragsskyldiga förälderns. Barnet måste dock på ett rimligt sätt kunna tillgodogöra sig bidraget och ett standardtillägg anses därför mer motiverat ju äldre barnet är.
Hur beräknas föräldrarnas förmåga?
Sedan barnets behov av underhåll bestämts beräknas båda föräldrarnas förmåga att försörja barnet. Beräkningen görs i princip på samma sätt för båda föräldrarna.
Faktisk ekonomiska förmåga eller verklig förvärvsförmåga?
En förälders ekonomiska förmåga att ta del i underhållet kommer som regel till uttryck i hans eller hennes faktiska inkomst- och förmögenhetsförhållanden.
Om en förälder utan godtagbar anledning underlåter att utnyttja sin förvärvsförmåga bestäms underhållsskyldigheten efter den verkliga förvärvsförmågan, dvs. utifrån en fiktiv inkomst; den inkomst föräldern skulle ha haft om han eller hon utnyttjat förvärvsförmågan. En förälders intresse av att själv få avgöra hur han eller hon ska inrätta sitt liv får alltså tåla vissa inskränkningar med hänsyn till skyldigheten att försörja barn.
Förbehåll för eget underhåll
Utgångspunkten är alltså hur mycket föräldrarna tjänar. Från detta får man dra undan vissa belopp som den bidragsskyldige föräldern behöver förbehålla sig för sin egen eller andras försörjning. (förbehållsbelopp).
Förbehållsbeloppet för förälderns eget underhåll innefattar alla vanliga levnadskostnader. Bostadskostnaden beräknas för sig efter vad som är skäligt. De andra levnadskostnaderna beräknas med ledning av ett normalbelopp som för år räknat utgör 120 procent av prisbasbeloppet.
I enskilda fall kan man frångå normalbeloppet och ange levnadskostnaderna till ett annat belopp. En förälder kan således förbehållas mer än normalbeloppet om det visas att utgifterna för förälderns vanliga levnadskostnader på grund av särskilda omständigheter är onormalt stora eller extra utgifter annars framstår som nödvändiga, s.k. särskilda förbehåll.
Förbehåll får vidare göras för skälig bostadskostnad. Den bidragsskyldige får som utgångspunkt göra avdrag för sin faktiska bostadskostnad. Om den av något skäl är mycket hög och den bidragsskyldige skulle kunna skaffa en billigare bostad så kan detta påverka beräkningen.
Förbehåll för underhåll åt make och därmed jämställd
Om det finns särskilda skäl får föräldern vidare förbehålla sig ett belopp för underhåll åt make som han eller hon varaktigt bor tillsammans med (s.k. hemmamakeförbehåll). Förbehållsbeloppet bestäms på samma sätt som för föräldern själv. Normalbeloppet utgör dock 60 procent av prisbasbeloppet.
Rätten till hemmamakeförbehåll avser i första hand make som inte har någon egen inkomst. Har maken en mindre, egen inkomst minskas förbehållsbeloppet och kan maken försörja sig själv får föräldern inte tillgodoräkna sig något förbehållsbelopp alls. Utöver detta krävs, att det föreligger särskilda skäl, t.ex. att makarna har barn i förskoleåldern hemma eller att maken inte kan förvärvsarbeta på grund av sjukdom.
Med make jämställs annan som den bidragsskyldige varaktigt bor tillsammans med, om de har barn gemensamt.
Underhåll till hemmavarande barn
Om en förälder är underhållsskyldig mot flera barn är utgångspunkten att barnen ska behandlas lika. Barn som den underhållsskyldige bor tillsammans med, så kallade hemmavarande barn, har emellertid getts ett visst företräde framför bidragsberättigade barn.
Kontroller och en skönsmässig bedömning
I de fall där föräldrarna har en så svag ekonomi att de inte tillsammans kan täcka sitt barns behov leder en uträkning till att underhållsbidraget blir högre än den bidragsskyldiges överskott. Underhållsbidraget får i sådana fall reduceras så att det inte inkräktar på de förbehållsbelopp som den bidragsskyldige har rätt till. Som regel tas inte heller hela överskottet i anspråk för underhållsbidrag.
Den metod för beräkning av underhållsbidrag som används är endast att se som ett hjälpmedel. Det bidrag som räknats fram måste kontrolleras genom en allmän skälighetsbedömning och vid behov korrigeras.
Underhållsskyldighet gentemot flera barn?
Efter en separation är det inte ovanligt att något eller några barn bor tillsammans med modern och något eller några barn tillsammans med fadern. I en sådan situation ska underhållsbidrag fastställas på vanligt sätt för samtliga barn. Ingenting hindrar dock att föräldrarna när underhållsbidragen fastställts kvittar betalningarna månad för månad.
Situationen kan också vara den att en person är skyldig att underhålla flera barn som har olika föräldrar. En man kan t.ex. vara skyldig att betala underhållsbidrag till barn som han har tillsammans med olika kvinnor. Utgångspunkten är här att alla barnen är likaberättigade. Detta innebär dock inte att de har rätt till lika stora underhållsbidrag från fadern. Barnens behov av underhåll från honom kan variera beroende på mödrarnas förmåga att ta del i barnens försörjning. Barnen kan också ha olika stora behov av underhåll från sina föräldrar.
Även i dessa fall är principen att behovet av underhåll hos varje barn ska fördelas mellan det barnets föräldrar i proportion till deras resp. förmåga. Svårigheten består här i att den bidragsskyldiges ekonomiska förmåga gentemot ett barn påverkas av vad han eller hon samtidigt betalar i underhållsbidrag till ett annat barn med en annan far eller mor. Detta leder ibland till ganska invecklade matematiska beräkningar.
Hur beräknas umgängeskostnader?
När barnet vistas hos den bidragsskyldiga föräldern har denna förälder vissa kostnader för barnet utöver det underhållsbidrag som han eller hon eventuellt ska betala för barnet. Samtidigt har den förälder som barnet varaktigt bor hos minskade kostnader för barnet.
Umgängesavdrag
En bidragsskyldig förälder som har haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn eller under en kalendermånad haft barnet hos i sig i minst sex hela dygn får göra ett visst avdrag på det underhållsbidrag han eller hon ska betala. För varje helt dygn av vistelsen är avdraget 1/40 av det månatliga underhållsbidraget. Om det däremot är frågan om umgänge under dagtid utan övernattning finns det inte någon rätt till umgängesavdrag.
Det krävs alltså ett ganska omfattande umgänge för att någon avdragsrätt ska uppkomma. Bakgrunden till detta är att umgängesavdragen ofta vållar konflikter mellan föräldrarna. Avdragsrätten har därför begränsats till de fall där den bidragsskyldige har störst behov av avdrag, nämligen när barnet vistas hos honom eller henne i stor omfattning.
Andra villkor för avdragsrätten
Om det föreligger särskilda skäl, kan domstol besluta om andra villkor för avdragsrätten. Särskilda skäl kan vara att barnet vistas hos den bidragsskyldige i stor utsträckning eller bor så långt från denne att en stor del av den tid barnet har på sig för att besöka föräldern går åt enbart till resor.
Föräldrarna kan naturligtvis alltid själva komma överens om andra villkor för avdragsrätten.
Nettoberäkning
Den bidragsskyldige föräldern har ofta barnet hos sig under delar av året. Det kan till exempel vara varannan helg och vissa lov och delar av sommarlovet. Den bidragsskyldige föräldern fullgör då delvis sin underhållsskyldighet genom att ha barnet hos sig. Ibland kan man beakta detta redan när bidragsskyldigheten bestämd, i stället för att göra umgängesavdrag. Detta kallas nettometoden.
Eftersom det ofta kan vara svårt att i förväg bedöma omfattningen av det umgänge som kan bli aktuellt är användningen av denna metod inte särskilt vanlig.
Har det redan då underhållsbidraget fastställdes tagits hänsyn till att den bidragsskyldige i väsentlig mån fullgör sin underhållsskyldighet genom att ha barnet hos sig, föreligger inte någon rätt till avdrag på underhållsbidraget.
Ändring av avtal eller dom
Indexändring
Underhållsbidrag till barn anpassas automatiskt till ändringarna i penningvärdet. Bestämmelser om detta finns i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag, den s.k. indexlagen.
Avtal
Om föräldrarna är ense har de vidare alltid möjlighet att själva komma överens om att ändra vad som bestämts om underhållet i ett avtal eller en dom.
Kan föräldrarna inte komma överens måste de vända sig till domstol för att få ett tidigare bestämt underhållsbidrag ändrat.
Sex år
En förälder kan alltid få underhållsbidraget omprövat för framtiden när bidraget – bortsett från s.k. indexändringar – har utgått med oförändrat belopp under minst sex år.
Ändrade förhållanden
Har det inte gått så lång tid måste den som vill få till stånd en ändring av bidraget visa att förhållandena har ändrats. En domstol kan nämligen jämka en dom eller ett avtal om underhåll, om ändring i förhållandena föranleder det. För tiden innan talan har väckts får dock mot parts bestridande jämkning göras endast på så sätt att obetalda bidrag sätts ned eller tas bort. Det är alltså som regel inte möjligt att sätta ned eller ta bort ett underhållsbidrag som betalats. Har barnet väl fått sitt underhållsbidrag, behöver det inte befara att på grund av ändrade förhållanden få betala tillbaka något av vad som mottagits. Inte heller är det mot parts bestridande möjligt att höja ett underhållsbidrag för tiden före den dag då talan väcktes.
Varje förändring kan inte åberopas som skäl för en ändring av underhållsbidraget. Förändringen bör vara påtaglig och ha en viss varaktighet samt gå utöver vad man får räkna med som normala variationer. Ett skäl för jämkning kan vara att den bidragsskyldige har fått underhållsansvar mot ytterligare ett barn. Ett annat skäl kan vara att inkomsterna har ändrats.
Omständigheter som varit kända eller kunnat förutses när underhållsbidraget bestämdes kan inte föranleda jämkning.
Oskäliga avtal
Ett avtal om underhåll kan slutligen också jämkas av rätten, om avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt; endast om det finns särskilda skäl behöver dock redan erhållna bidrag betalas tillbaka.
Preskription
Ett underhållsbidrag betalas periodvis eller som ett engångsbelopp. Som huvudregel betalas underhållsbidrag förskottsvis för kalendermånad.
Om den bidragsskyldige inte betalar underhållsbidraget i rätt tid eller med rätt belopp kan indrivning ske med hjälp av Kronofogdemyndigheten. Bl.a. den bidragsskyldiges lön kan då tas i anspråk genom utmätning.
Ett barn är i princip berättigat till underhållsbidrag från födelsen och själva underhållsskyldigheten preskriberas inte. Möjligheten att få underhållsbidrag utdömt i domstol för förfluten tid är dock begränsad. Om den bidragsskyldige inte medger det får underhållsbidrag inte dömas ut för längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes.
Har underhållsbidraget fastställts går rätten att kräva ut bidraget i princip förlorad fem år efter förfallodagen.
Underhållsstöd
När en av föräldrarna inte bor tillsammans med barnet ska den föräldern i normalfallet betala underhållsbidrag. Om den föräldern inte gör det så får inte barnet det underhåll det har rätt till och behöver. Den andra föräldern, den som barnet bor med (boföräldern) kan då få driva process mot den bidragsskyldige föräldern i hopp om att få in pengar.
Det är Försäkringskassan som handlägger frågor om underhållsstöd och fattar beslut om underhållsstöd.
Vi kan hjälpa till
Vi hjälper dig med argumentation kring tvist om underhåll. Du får del av vår mer än 20 åriga erfarenhet av familjerättsliga processer. Hos oss träffar du en alltid en erfaren familjejurist med stor kunskap och erfarenhet av familjejuridik.
Vi möter dig på ett sätt som passar dig
Du väljer vad som passar dig bäst. Vi kan alltid träffa dig på vårt kontor eller ha ett telefon- eller videomöte.
Läs vidare
Äktenskap och skilsmässa
Vad händer vid äktenskapsskillnad? Vid hjälper till när äktenskap ska upplösas genom äktenskapsskillnad. Regler Vid hjälper till när äktenskap ska upplösas genom äktenskapsskillnad. Reglerna om…
Arv och dödsfall
Behöver du hjälp med arv och testamente? Vi är inriktade på tvister som rör successionsrätt. Successionsrätten innefattar arv, testamente och boutredning. Vi biträder kring hur…
Ensam vårdnad
Ensam vårdnad Som regel handlar det om föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst och ta ett gemensamt ansvar i frågor om barnet oavsett om…
Domstolsprövning
Familjemål i domstol I familjemål disponerar parterna som regel inte fullt ut över processen. Domstolen har en skyldighet vad gäller utredningen och avgörandet, oavsett vad…
Finansiering
Finansiering I vissa fall kan du ha rätt till finansiering av rättshjälp. Läs mer här. Arvode Vi tillämpar 25 § i vägledande regler för god…
Barns umgänge
Vad gäller för barns umgänge? Barnet har rätt till umgänge och det är barnets behov av umgänge som är avgörande. Barns umgänge Föräldrarna har ett…
Finansiering
I vissa fall kan du ha rätt till finansiering av rättshjälp. Läs mer här.
Arvode
Vi tillämpar 25 § i vägledande regler för god advokatsed som innebär att arvode skall vara skäligt. Vid denna skälighetsbedömning tar vi hänsyn till arbetets omfattning och ärendets svårighetsgrad. Vidare väger vi in tidsåtgång och den skicklighet som har karakteriserat arbetet. Hänsyn kan också tas till resultatet av uppdraget.
Vid enklare uppdrag som rör upprättande av handlingar t.ex. inom familjerätten upprättar vi testamenten, bodelningsavtal, äktenskapsförord, samäganderättsavtal med mera för en fast kostnad. Kontakta oss för en prisuppgift! Vår fakturering sker normalt när uppdraget upphör.
Rättshjälp
Vi hjälper dig att ansöka om rättshjälp.
Rättshjälp innebär att du kan få hjälp att betala delar av kostnaden i ärenden som inte går att klara inom rådgivningstiden (två timmar). Rättshjälpen täcker del av kostnaden för advokat eller annan sakkunnig person. Du kan också få hjälp med kostnader för bevisning och andra utgifter.
Endast privatpersoner kan få rättshjälp, alltså inte föreningar, företag och liknande. Dödsbon kan dock i vissa fall få rättshjälp.
Rättsskydd
Vi hjälper till med att ansöka om rättsskydd.
Rättsskydd är ett försäkringsskydd som i de flesta fall ingår i hem-, villa- och fritidshusförsäkringar. Det ingår dessutom i helförsäkringar av båt samt hel- och halvförsäkringar av bil. Detta rättsskydd innebär att din försäkring kan betala en del av dina kostnader för en jurist eller advokat.
Villkoren för rättsskydd kan variera mellan försäkringsbolagen så det är viktigt att du kontrollerar villkoren för din försäkring. Vi hjälper dig att kontrollera vilka villkor som gäller för just din försäkring.
Vi kan hjälpa till
Vi hjälper dig med att ansöka om finansiering och ger information om villkoren. Hos oss träffar du en alltid en erfaren familjejurist med stor kunskap och erfarenhet av processer vid domstol.
Vi möter dig på ett sätt som passar dig
Du väljer vad som passar dig bäst. Vi kan alltid träffa dig på vårt kontor eller ha ett telefon- eller videomöte.
Läs vidare
Äktenskap och skilsmässa
Vad händer vid äktenskapsskillnad? Vid hjälper till när äktenskap ska upplösas genom äktenskapsskillnad. Regler Vid hjälper till när äktenskap ska upplösas genom äktenskapsskillnad. Reglerna om…
Arv och dödsfall
Behöver du hjälp med arv och testamente? Vi är inriktade på tvister som rör successionsrätt. Successionsrätten innefattar arv, testamente och boutredning. Vi biträder kring hur…
Ensam vårdnad
Ensam vårdnad Som regel handlar det om föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst och ta ett gemensamt ansvar i frågor om barnet oavsett om…
Domstolsprövning
Familjemål i domstol I familjemål disponerar parterna som regel inte fullt ut över processen. Domstolen har en skyldighet vad gäller utredningen och avgörandet, oavsett vad…
Barns umgänge
Vad gäller för barns umgänge? Barnet har rätt till umgänge och det är barnets behov av umgänge som är avgörande. Barns umgänge Föräldrarna har ett…
Underhåll till barn
Underhållsskyldighet Föräldrarna ska svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Vad gäller…
Familjemål i domstol
I familjemål disponerar parterna som regel inte fullt ut över processen. Domstolen har en skyldighet vad gäller utredningen och avgörandet, oavsett vad parterna har yrkat och i övrigt anfört.
Vad gäller särskilt för familjemål i domstol?
Familjemål är indispositiva där parterna inte kan träffa en förlikning om saken utan där frågorna måste prövas i sak av domstol. I fråga om vårdnad, boende och umgänge kan dock parterna träffa ett avtal som godkänns av socialnämnden. Mål som endast avser underhåll till barn är dispositiva.
Äktenskapsmål
Ett äktenskapsmål kan omfatta
- underhållsbidrag
- barns vårdnad, boende och umgänge
- vem av parterna som ska ha rätt att tills vidare bo kvar i det gemensamma hemmet
- kontaktförbud
Det finns även möjlighet att begära interimistiska beslut, dvs. beslut om vad som ska gälla provisoriskt under tiden fram till dess rätten slutligen avgör målet.
Faderskapsmål
Domstol kan antingen fastställa eller upphäva faderskapet.
Socialnämnden har för övrigt en skyldighet att utreda vem som är far till ett barn och verka för att faderskapet fastställs.
Vårdnads- och underhållsmål
Barnperspektivet gäller fullt ut vårdnadstvister. I föräldrabalken anges de rättigheter barn har mot sina föräldrar. I barnperspektiv ingår rätten till omvårdnad, trygghet och god fostran. I alla beslut om vårdnad, boende och umgänge ska domstolen fästa särskilt avseende vid risken för övergrepp av olika slag och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.
Vårdnaden kan antingen vara gemensam eller ensam. Regleringen förutsätter att en ensam vårdnadshavare har barnet boende hos sig och att barnet har umgänge med den andra föräldern.
Om föräldrarna är oense om frågor rörande vårdnad, boende eller umgänge är det domstolens skyldighet att avgöra tvisten.
Vårdnadsmål inleds genom att en förälder ansöker om stämning vid tingsrätten där barnet har sin hemvist. Huvudregeln är att vardera parten står sina kostnader i vårdnadsmål samt att det inte finns krav på advokat eller familjejurist.
Vilka processuella verktygen finns i vårdnadsmål
Utgångspunkten är barnets bästa med ett barnperspektiv och samförståndsprincipen.
Barnets bästa innebär som regel att domaren ska försöka åstadkomma lösningar som bygger på samförstånd mellan föräldrarna. Samförstånd anses innebära att barnets bästa kan tillgodoses och försöken att nå samförstånd mellan föräldrarna präglar vårdnadsmålen.
Domaren har en starkt uttalad skyldighet att verka för samförstånd och domstolen kan uppdra åt socialnämnden eller något annat organ att i barnets intresse anordna samarbetssamtal eller medling.
Samförståndsprincipen har stöd i rättegångsbalkens generella reglering om att domstolen bör verka för förlikning när det finns förutsättningar för en sådan samt i domstolens möjligheter att besluta om samarbetssamtal och medling.
Samarbetssamtal och medling
Ett samarbetssamtal innebär att föräldrarna under ledning av samtalsledare ska försöka komma överens i frågorna om vårdnad, boende och umgänge.
Samarbetssamtal bör inte anordnas om det står så gott som klart att i vart fall ena parten inte kommer att delta eller om det har genomförts samarbetssamtal tidigare som har misslyckats eller det har förekommit övergrepp.
Domstolen kan förordna om samarbetssamtal eller medling.
En medling är normalt aktuellt i senare del av ett vårdnadsmål och en medlare har förmåga att sätta barnets bästa i främsta rummet jämte en förmåga att hantera känsliga situationer där syftet blir att vinna förtroende hos föräldrarna för att uppnå samförstånd mellan dem. Medlaren är fri att lägga upp medlingsarbetet som det passar och medlaren har fördelen av att kunna ”tala fritt” med parterna på ett sätt som en domare eller advokat inte kan göra.
Utredningen
Vårdnadsmål innebär att domstolen har en skyldighet att utredningen blir så fyllig som krävs. Domstol inhämtar normalt snabbyttrande från socialnämnden och om det behövs kan domstolen även inhämta en vårdnads-, boende- och/eller umgängesutredning.
En vårdnadsutredning inhämtas i mer svårutredda fall och kan avgränsas till vårdnads-, boende-, eller umgängesfrågor där domstolen kan ge specifika anvisningar om vad utredningen bör inriktas på.
Det finns även möjlighet att inhämta barnets inställning och det är omdiskuterat om man över huvud taget ska efterforska barnets inställning oavsett dess ålder. Dock ska domstolen alltid efterfråga barnets synpunkter och barnet har rätt att komma till tals. Det kan ske genom barnsamtal hos familjerätten och allmänt bör barn inte höras inför domstolen.
Avgöranden
Ett vårdnadsmål avgöras som regel genom dom eller parternas överenskommelse. En överenskommelse kan antingen fastställas av tingsrätten i dom eller gälla som en överenskommelse mellan parterna där tingsrätten skriver av målet.
Domstolen kan alltid tillfälligt bestämma i tvistiga frågor genom interimistiska beslut. I praktiken har ett intermistiskt beslut många gånger ett stort genomslag när tvisten slutligt avgöras. Domstolar vill som regel undvika att ändra på rådande förhållanden och därmed ligger många gånger domstolens slutliga avgörande nära det interimistiska beslutet.
Domstolar har en tendens till att vårdnaden ska vara gemensam och att barnet ska ha sitt stadigvarande boende hos den ena av föräldrarna (boendeföräldern) samt att barnet ska ha rätt till ett frekvent och omfattande umgänge med den andra föräldern (umgängesföräldern). Ett sedvanligt umgänge är vartannat veckoslut med sommarumgänge och umgänge varannan storhelg.
Domstolar har även en tendens att bedöma båda föräldrarna som lämpliga vårdnadshavare respektive boende- eller umgängesförälder. När det finns oro kring en förälders lämplighet så brukar tingsrätten förordna om umgängesstöd. Om ingen av föräldrarna är lämplig som vårdnadshavare kan domstolen utse en särskilt förordnad vårdnadshavare.
Underhåll till barn
Huvudregeln att båda föräldrarna är skyldiga att bidra till sina barns underhåll fram till dess barnet fyller 18 år och underhållsbidragets storlek är beroende av barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förmåga. Den bidragsskyldige föräldern har rätt att enligt bestämda schabloner förbehålla sig viss del av sina inkomster för sina egna behov.
Om föräldrarna inte kommer överens om betalning av underhållsbidrag får barnet ansöka om stämning på vanligt sätt mot den bidragsskyldige föräldern och då företräds barnet av den andre föräldern. Fråga om underhåll kan väckas i samband med ett äktenskaps-, faderskaps- eller vårdnadsmål.
Vad gäller för verkställighet?
Syftet med verkställighet är att kontrollera att verkställighet av ett avgörande om vårdnad, boende eller umgänge verkligen är förenligt med barnets bästa.
Utgångspunkten vid verkställighet är att barnets bästa har varit bestämmande för det avgörande beträffande vårdnad, boende eller umgänge som ligger till grund för prövningen. Detta avgörande skall inte omprövas.
Domstolen kan besluta om vite och polishämtning jämte medling. Medlingen blir här inriktad på att verkställigheten ska kunna genomföras.
Internationella förhållanden
Det finns en mängd författningar och internationella konventioner som reglering internationella förhållanden men det är i praktiken två situationer som är aktuella: där antingen ett utländskt avgörande i den familjerättslig frågan ska genomdrivas av svensk domstol eller en familjerättslig situation där svensk domstol på grund av anknytning till Sverige ska avgöra tvisten. I båda fallen blir hemvist och medborgarskap som regel avgörande för om svensk domstol är behörig jämte vilket lands lag som ska tillämpas av den svensk domstol.
Läs vidare
Äktenskap och skilsmässa
Vad händer vid äktenskapsskillnad? Vid hjälper till när äktenskap ska upplösas genom äktenskapsskillnad. Regler Vid hjälper till när äktenskap ska upplösas genom äktenskapsskillnad. Reglerna om…
Arv och dödsfall
Behöver du hjälp med arv och testamente? Vi är inriktade på tvister som rör successionsrätt. Successionsrätten innefattar arv, testamente och boutredning. Vi biträder kring hur…
Ensam vårdnad
Ensam vårdnad Som regel handlar det om föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst och ta ett gemensamt ansvar i frågor om barnet oavsett om…
Finansiering
Finansiering I vissa fall kan du ha rätt till finansiering av rättshjälp. Läs mer här. Arvode Vi tillämpar 25 § i vägledande regler för god…
Barns umgänge
Vad gäller för barns umgänge? Barnet har rätt till umgänge och det är barnets behov av umgänge som är avgörande. Barns umgänge Föräldrarna har ett…
Underhåll till barn
Underhållsskyldighet Föräldrarna ska svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Vad gäller…
Behöver du hjälp med arv och testamente?
Vi är inriktade på tvister som rör successionsrätt. Successionsrätten innefattar arv, testamente och boutredning. Vi biträder kring hur kvarlåtenskapen ska fördelas och hur kvarlåtenskapen ska tas om hand.
Arv och dödsfall
Arvsrätten är knuten till släktskapet och bygger på arvsklasser.
- Första arvsklassen är den avlidnes avkomlingar eller bröstarvingar (barn, barnbarn osv.)
- Den andra arvsklassen är avlidnes föräldrar, syskon och syskons avkomlingar
- Den tredje arvsklassen är arvlåtarens far- och morföräldrar samt deras barn.
Det innebär att kusiner inte ärver.
Hur ärver efterlevande make/maka?
Efterlevande make/maka ärver med fri förfoganderätt. Det innebär att hen kan göra vad hen vill med egendomen med begränsning till testamente.
- Det innebär att bröstarvinge till den avlidne maken (särkullbarn), har rätt att få ut sitt arv direkt.
- Det innebär att övriga bröstarvingar får vänta på sitt arv tills även den efterlevande maken avlidit.
- Det innebär att efterlevande makes arvsrätt är inte skyddad mot testamente från den avlidne makens sida.
- Genom basbeloppsregeln garanteras efterlevande maken ett visst minimiskydd mot testamente och särkullbarns rätt att få ut sitt arv direkt.
Efterarv
När efterlevande make ärvt egendom av den först avlidne maken så har efterarvingar rätt till del i den efterlevandes bo.
Efterarvingarna har rätt till samma andel i boet som den ärvda egendomen utgjorde av makarnas hela bo vid den först avlidne makens död. Normalt utgör andelen hälften av boet men andelen kan bli en annan om det t.ex. fanns enskild egendom i boet eller testamente till förmån för någon annan än den efterlevande maken.
Som huvudregel påverkas inte efterarvingarnas andel av att boet ökar eller minskar i värde efter den först avlidne makens död. Undantag görs i två fall.
- Om maken på ett otillbörligt sätt genom gåva eller liknande förfarande orsakat väsentlig minskning av boet kan vederlag utgå för minskningen. Om kompensation inte kan utgå ur boet kan gåvotagaren vid ond tro tvingas att återbära gåvan eller utge ersättning för dess värde.
- Om boet ökat i värde ska ökningen tillfalla den efterlevande makens arvingar. Detta under förutsättning att arvlåtaren fått egendom till motsvarande värde genom arv, gåva eller testamente eller det kan antas att ökningen beror på arvlåtarens förvärvsarbete.
Om det bara finns efterarvingar efter den först avlidne maken vid den efterlevande makens död ärver de hela boet. Detta gäller under förutsättning att den efterlevande ärvt någon egendom av sin make. Om det bara finns arvingar efter den efterlevande maken så tar de hela boet vid dennes död.
Om en avliden person inte efterlämnar make eller släktarvingar och inte heller har gjort testamente tillfaller hans kvarlåtenskap Allmänna arvsfonden.
Förskott arv
Utgångspunkten är att gåvogivaren bestämmer om en gåva ska utgöra förskott på arv. Om givarens avsikt inte kan fastställas utgår man från en antagen uppfattning hos givare i allmänhet.
Gåvor till bröstarvingar presumeras utgöra förskott på arv. Värdet av gåvan ska avräknas mot arvet. I två undantagsfall ska avräkning inte ske:
- Kostnader för barns uppehälle och utbildning som ligger inom ramen för föräldrars underhållsskyldighet.
- Vanliga gåvor om värdet inte är orimligt med hänsyn till givarens villkor.
Gåvor till andra arvingar än bröstarvingar presumeras inte utgöra förskott på arv.
Vad gäller för laglotter?
Hälften av en bröstarvinges arvslott utgör arvingens laglott. Arvlåtaren kan inte förfoga över den genom testamente. Den del av kvarlåtenskapen som arvlåtaren kan testamentera över kallas den disponibla kvoten. Laglotten utgör alltså ett skydd mot testamente.
En bröstarvinge kan påkalla jämkning av ett testamente som kränker laglotten. Detta måste ske inom sex månader efter det att arvingen fått del av testamentet. Påkallas inte jämkning inom den angivna tiden blir testamentet gällande mot bröstarvingen.
Bröstarvingen har ett förstärkt laglottsskydd. En gåva av arvlåtaren som till syftet är att jämställa med testamente behandlas i princip som ett testamentariskt förordnande. Jämkning av gåvan kan påkallas om den kränker laglotten. Gåvan ska återbäras i den utsträckning kränkning sker. Kan återbäring inte ske ska ersättning i stället betalas. Jämkning måste påkallas genom att talan väcks mot gåvotagaren inom ett år från det att bouppteckning efter arvlåtaren avslutades. Görs inte det förloras rätten till talan och det förstärkta laglottsskyddet.
Vad gäller för livförsäkringar vid dödsfall?
Om den som har en livförsäkring för dödsfalls skull vill att försäkringsbeloppet inte ska fördelas enligt den legala arvsordningen kan han eller hon sätta in en förmånstagare till försäkringen. Utfallande belopp tillfaller då förmånstagaren.
En bröstarvinge, som insatts som förmånstagare till en livförsäkring, är inte skyldig att avräkna rätten till försäkringsbeloppet som förskott på arv annat än om detta föreskrivits eller måste anses ha varit försäkringstagarens avsikt.
Om tillämpningen av ett förmånstagarförordnande är oskäligt mot efterlevande make eller bröstarvingar kan dessa begära jämkning av förordnandet så att det helt eller delvis tillfaller dem. Jämkning måste begäras inom viss tid annars förloras den rätten.
Vad innebär att förlora rätten till arv eller testamente?
En arvinge eller testamentstagare förlorar i regel sin rätt att ta arv eller testamente om han eller hon genom brott uppsåtligen dödar arvlåtaren eller testator. Förverkande förutsätter inte att gärningsmannen döms för brottet.
Om någon har förverkat sin rätt att ta arv ska det ärvas som om denne dött före arvlåtaren. Vid testamente kan inte samma princip tillämpas utan vidare.
Kan rätten till arv eller testamente preskriberas?
Rätten att ta arv eller testamente kan preskriberas tio år räknat från dödsfallet.
Vad innebär ett arvsavtal?
- Avtal beträffande arv och testamente efter den som ännu lever är inte giltigt.
- Arvlåtaren kan endast förfoga över egendomen genom testamente.
- En arvinge kan avsäga sig sin arvsrätt under arvlåtarens livstid.
- En bröstarvinge kan i princip inte avsäga sig rätten till laglott utan att få skäligt vederlag.
Testamenten
Vem kan göra testamente?
Rätt att göra ett testamente har den som fyllt 18 år. Två undantag finns. Även en underårig som är eller har varit gift kan göra ett testamente. Den som fyllt 16 år kan göra testamente beträffande egendom som han eller hon själv råder över. Samma regler gäller om behörigheten att återkalla ett testamente.
Vem kan ta emot testamente?
- Såväl fysiska som juridiska personer kan vara testamentstagare.
- Testamente kan som huvudregel endast göras till den som är född eller avlad vid testators död.
När är ett testamente giltigt?
Ett testamente ska vara skriftligt. Två vittnen ska vara samtidigt närvarande när testator skriver under det. Om det redan är undertecknat ska testator i vittnenas samtidiga närvaro upplysa att han eller hon undertecknat testamentet. Vittnena ska bestyrka handlingen med sina namn.
För testamentsvittnen gäller jävsregler där vittnen inte vara testators make eller närmare släkt med testator och får inte heller vara testamentstagare eller dennes make eller närmare släkt med testamentstagaren.
Om en person är förhindrad av sjukdom eller annat nödfall att upprätta sitt testamente kan han eller hon muntligen inför två vittnen uttrycka sin sista vilja eller upprätta och underteckna en egenhändigt skriven handling som innehåller denna vilja. Ett nödtestamente gäller inte om testator under tre månader efter testamentets upprättande haft möjlighet att upprätta ett vanligt testamente.
Hur kan ett testamente återkallas?
Ett testamente kan återkallas formlöst.
När är ett testamente ogiltigt?
Ett testamente är ogiltigt om testator saknade behörighet att upprätta testamente eller om formkraven inte är uppfyllda. Vittnesjäv medför som regel partiell ogiltighet av testamentet i fråga om det förordnande som jävet rör.
Ett testamente är ogiltigt om det upprättats under påverkan av en psykisk störning eller om testator förmåtts att upprätta det genom missbruk av hans eller hennes oförstånd, viljesvaghet eller beroende ställning.
Ett testamente är ogiltigt om testator svikligen förletts att upprätta det eller om det är föranlett av testators felaktiga uppfattning om sakförhållanden eller rättsregler.
Vad gäller för testamentstagaren?
En testamentstagare som vill göra sin rätt gällande måste delge samtliga arvingar testamentet. Delgivning behöver inte ske med arvinge som godkänt testamentet.
Hur gör man får att angripa ett testamente?
En arvinge som vill angripa testamentet och åberopa att det är ogiltigt enligt någon av de grunder som nämnts ovan måste väcka klandertalan inom sex månader från delgivningen.
Hur tolkas testamente?
Ett oklart testamente måste tolkas. Huvudregeln är att man ska försöka ta reda på testators vilja. Tolkningen får inte gå så långt att testamentet ges ett innehåll som inte kan anknytas till själva förordnandet. Om man inte kan fastställa testators vilja så tolkas testamentet genom antaganden om hur testatorer i allmänhet skulle vilja få ett testamente verkställt.
Kan jag avstå testamente?
En testamentstagare kan avstå från sin rätt enligt testamentet.
Bouppteckning
Vad är ett dödsbo?
Ett dödsbo uppkommer när en person avlider och omfattar den avlidnes tillgångar och skulder. Dödsboet betraktas som en juridisk person i vilken dödsbodelägare har en andel.
Vilka är delägare i dödsboet?
Efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare är dödsbodelägare. Om dödsbodelägarens andel har överlåtits inträder förvärvaren i överlåtarens ställe som dödsbodelägare.
Vem förvaltar dödsboet?
Dödsbodelägarna får själva förvalta dödsboet. Dödsbodelägarna måste vara eniga om alla åtgärder som ska vidtas.
Vad gäller om dödsbodelägarna är oense?
Om dödsbodelägarna inte kan enas vid den gemensamma förvaltningen kan denna ersättas av förvaltning genom boutredningsman.
Vad är testamentsexekutor?
Genom testamente kan den avlidne ha bestämt att en viss person ska ha hand om dödsboförvaltningen, en s.k. testamentsexekutor.
Kan ett dödsbo gå i konkurs?
Ett dödsbo kan försättas i konkurs. I sådant fall förvaltas egendomen av konkursboet genom konkursförvaltaren.
När ska bouppteckning förrättas?
När boet är utrett i fråga om tillgångar och skulder ska bouppteckning göras. Bouppteckning ska förrättas inom tre månader från dödsfallet.
Den dödes tillgångar och skulder antecknas i bouppteckningen per dödsdagen. Även tillgångarnas värde och skuldernas belopp ska anges sådana de var på den dagen. Efterlevande makes tillgångar och skulder ska också upptecknas.
Boet uppges under straffansvar av den som bäst känner till det. Denne ska underteckna bouppteckningen på heder och samvete. Två gode män förrättar bouppteckningen och de ska på handlingen intyga att allt har blivit riktigt antecknat och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd. Bouppteckningen ges in till Skatteverket för registrering inom en månad efter det att den upprättats.
Vad händer med nya tillgångar eller skulder efter bouppteckningen?
Om kännedom om ny tillgång eller skuld fås efter bouppteckningen ska tilläggsbouppteckning göras.
När kan en dödsboanmälan göras?
Om den dödes tillgångar eller, när den döde efterlämnar make, tillgångarna och hans eller hennes andel i makens giftorättsgods inte räcker till annat än begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet och tillgångarna inte omfattar fast egendom eller tomträtt behöver bouppteckning inte göras. Då räcker det med en dödsboanmälan av socialnämnden till Skatteverket.
Vem ansvar för dödsboet skulder?
Dödsbodelägarna är inte personligen ansvariga för dödsboets skulder.
En bodelning och ett arvskifte ska gå tillbaka om delningen gjorts innan den dödes och boets andra skulder betalats eller medel för detta satts under särskild vård. Egendomen eller motsvarande värde ska i sådant fall återlämnas. Återgången kan dock begränsas till vad som behövs för att betala skulderna och boets förvaltningskostnader.
När ska bodelning göras med efterlevande maka?
Om efterlevande make inte är ensam dödsbodelägare ska bodelning göras före arvskiftet. Det som återstår på den dödes sida efter bodelningen utgör kvarlåtenskapen som ska fördelas mellan arvingar och testamentstagare.
Vad gäller för arvsskiftet?
- Arvskifte förrättas av arvingar och universella testamentstagare.
- Mot en delägares vilja får skifte i allmänhet inte ske innan bouppteckning förrättats och alla kända skulder har betalats.
- Hur arvskiftet ska ske bestämmer de närmast berörda fritt.
- Om delägarna inte kan enas om värden anses marknadsvärdet vid arvskiftet vara avgörande.
- Sedan värdering av egendomen har skett fördelas egendomen på delägarna genom lottläggning.
- Vid lottläggning har delägarna rätt till del i varje slag av egendom.
- Arvskiftet ska vara skriftligt och undertecknas av delägarna för att vara giltigt.
Vad gäller om dödsbodelägarna är oense om arvsskiftet?
Om de berörda inte kan komma överens kan en delägare hos tingsrätten begära att skiftesman utses. En boutredningsman och en testamentsexekutor är utan särskilt förordnande även skiftesman. Förmår skiftesmannen inte ena delägarna om fördelningen av egendomen kan denne förrätta ett tvångsskifte. Den som är missnöjd med skiftet kan klandra beslutet därom inom viss tid.
Vad är oskiftat dödsbo?
Dödsbodelägare kan avtala att boet inte ska skiftas utan att de ska leva samman i oskiftat bo. Ett sådant avtal gäller tills vidare med en uppsägningstid på tre månader.
Läs vidare
Äktenskap och skilsmässa
Vad händer vid äktenskapsskillnad? Vid hjälper till när äktenskap ska upplösas genom äktenskapsskillnad. Regler Vid hjälper till när äktenskap ska upplösas genom äktenskapsskillnad. Reglerna om…
Ensam vårdnad
Ensam vårdnad Som regel handlar det om föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst och ta ett gemensamt ansvar i frågor om barnet oavsett om…
Domstolsprövning
Familjemål i domstol I familjemål disponerar parterna som regel inte fullt ut över processen. Domstolen har en skyldighet vad gäller utredningen och avgörandet, oavsett vad…
Finansiering
Finansiering I vissa fall kan du ha rätt till finansiering av rättshjälp. Läs mer här. Arvode Vi tillämpar 25 § i vägledande regler för god…
Barns umgänge
Vad gäller för barns umgänge? Barnet har rätt till umgänge och det är barnets behov av umgänge som är avgörande. Barns umgänge Föräldrarna har ett…
Underhåll till barn
Underhållsskyldighet Föräldrarna ska svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Vad gäller…
Vad händer vid äktenskapsskillnad?
Vid hjälper till när äktenskap ska upplösas genom äktenskapsskillnad.
Regler
Vid hjälper till när äktenskap ska upplösas genom äktenskapsskillnad.
Reglerna om äktenskapsskillnad bygger på att en makes vilja att upplösa äktenskapet och några skäl behöver inte redovisas. Vi biträder främst i frågor som rör de ekonomiska förhållandena mellan makarna som rör deras egendom.
Vad är samäganderätt?
Grundregeln är du äger var du förvärvar (köper). Om båda parter tillskjutit pengar för inköp av egendomen uppkommer samäganderätt.
Grundregeln för äganderätten är vem som har förvärvat egendomen. Den som betalar är även ägare av egendomen. Samäganderätt kan uppkomma även om den ena maken betalt egendom med egna pengar.
Vad är dold samäganderätt
För att dold samäganderätt ska uppkomma finns krav på en gemensam avsikt att båda ska vara ägare. För att påstå en gemensam avsikt ska följande förutsättningar vara uppfyllda:
- Egendomen har förvärvats för gemensamt bruk.
- Den andra maken har bidragit ekonomiskt till förvärvet.
- Den make som förvärvat egendomen har insett att det ekonomiska bidraget syftat till ett andelsförvärv.
Förutsättningarna ovan kan leda till samäganderätt vid förvärv av fast och lös egendom t.ex. en villafastighet, ett aktiebolag eller fritidsbåt.
Vad är giftorättsgods och enskilda egendom vid bodelning?
Utgångspunkten är att makarnas egendom är giftorättsgods. För att egendom ska bli enskild så måste den på något sätt aktivt göras till enskild egendom. Det kan ske genom äktenskapsförord eller föreskrift om enskild egendom vid arv, testamente eller gåva.
Underhållsskyldighet mellan makar
Makar är underhållsskyldiga mot varandra under äktenskapet och i vissa fall även efter att äktenskapet har upphört efter principen att makarna ska solidariskt bidra till ekonomin efter sin respektive förmåga. Det kan vara underhåll för gemensamma behov och underhåll för personliga behov.
Under vissa förhållanden kan underhållsskyldigheten fullgöras genom att ena maken får betala underhållsbidrag eller överlämna egendom till den andre maken. Underhållsbidrag kan utges även om makarna bor tillsammans och utgå under en övergångsperiod efter skilsmässa.
Bodelning
Bodelning vid dödsfall och skilsmässa
När ett äktenskap upplöses ska egendomen fördelas mellan makarna genom bodelning. När äktenskapet upplöses vid dödsfall är det vanligt att den efterlevande maken får allt genom bodelningen och arv. Då görs oftast inte någon formell bodelning utan en beräkning görs i bouppteckningen.
Bodelning behöver inte göras om det saknas giftorättsgods och det saknas begäran om övertagande av bostad eller bohag från den andra maken.
Normalt ska en bodelning göras. Bodelningen ska undertecknas av makarna som ett avtal om bodelning (bodelningsavtal). Bodelningsavtalet utgör juridiskt en fångeshandling.
Bodelning med anledning av äktenskapsskillnad ska förrättas när äktenskapet har upplösts vilket kräver att domen på äktenskapsskillnad vunnit laga kraft. Begär någon av makarna bodelning när ett mål om äktenskapsskillnad pågår, ska bodelning dock förrättas genast.
Bodelning under äktenskapet
Bodelning kan också göras under äktenskapet. Det krävs då att makarna är ense om att bodelning ska ske och hur egendomen ska fördelas mellan dem samt anmälan till Skatteverket att de avser att fördela sin egendom genom bodelning. En sådan anmälan registreras av Skatteverket i äktenskapsregistret och kungörs.
Vid vilken tidpunkt ska egendomsordningen bestämmas?
Bodelning med anledning av äktenskapsskillnad ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes.
Bodelning med anledning av den ena makens död ska göras med utgångspunkt i förhållandena den dag då dödsfallet inträffade.
Den egendom makarna förvärvar och de skulder de ådrar sig efter den kritiska tidpunkten ingår inte i bodelningen
Vilken tidpunkt gäller för värderingen av egendomen vid bodelning?
Utgångspunkten är värderingen ska hänföra sig till tidpunkten för bodelningsförrättningen och marknadsvärdet är normalt riktpunkt vid värderingen.
Vilken egendom ingår i bodelningen?
Den centrala skillnaden mellan giftorättsgods och enskild egendom är att makarna ska dela på giftorättsgodset i bodelningen. Den enskilda egendomen ska inte delas. Utgångspunkten är att giftorättsgodset ska ingå i bodelningen.
I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods med undantag av:
- Personlig egendom
- Egendom som en make fått i ersättning för personskada eller kränkning
- Rättigheter som inte kan överlåtas eller som i annat fall är av personlig art
Privata pensionsförsäkringar
Privata pensionsrättigheter ska i vissa fall hållas utanför bodelningen.
Vid bodelning med anledning av en makes död ska privata pensionsrättigheter som den efterlevande maken har som regel inte ingå i bodelningen.
Vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad ska privata pensionsrättigheter som regel ingå i bodelningen. De ska undantas helt eller delvis endast om det med hänsyn till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt skulle vara oskäligt att hela pensionsrätten ingick i bodelningen.
Kan enskild egendom omfattas av bodelning?
Om makarna är överens om det kan enskild egendom kan den som regel dras in i bodelningen.
Hur görs andelsberäkningen vid bodelningen?
Den egendom som omfattas av bodelningen ska värderas. Det är dessa värden som blir föremål för andelsbestämning eller andelsberäkning. Därefter ska skulderna avräknas.
Skuldtäckning
Innan delning ska makarna ta undan egendom för att kunna betala sina skulder, så kallad skuldtäckning.
Eftersom all egendom inte ingår i bodelningen får inte heller alla skulder utan vidare räknas av. Skulder som är hänförliga till enskild egendom ska i första hand täckas med enskild egendom. Endast till den del betalning inte kan fås ur den enskilda egendomen får skulden täckas med giftorättsgods.
Om en makes skulder överstiger värdet av giftorättsgodset, bestäms nettotillgångarna till noll kr.
Likadelning
Värdet av det som återstår efter skuldtäckning ska normalt delas lika mellan makarna.
Ibland finns det anledning att göra avsteg från likadelningsprincipen genom skevdelning eller jämkning vid bodelning.
Vederlag
Bodelningen innebär att varje make ger hälften av värdet av sitt giftorättsgods till den andra maken. Det finns inget som hindrar att en make förbrukar sin egendom innan en bodelning. Då kan det blir aktuellt med vederlag motsvarande det undandragna beloppet.
Vederlagsregeln gäller endast vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad och det saknar betydelse om transaktionen har haft ett illojalt syfte eller inte. Vederlaget beräknas så att makens giftorättsgods ökas med det undandragna beloppet.
Lottläggning
Om den ena maken har mer giftorättsgods än den andra, så kommer en likadelning alltid att leda till att den rikare maken ska föra över egendom till den andra maken. Detta sker genom lottläggning.
Den som ska överföra egendom bestämmer i princip om det är pengar eller egendom som ska överföras. Egendomen får dock inte vara uppenbart olämplig för mottagaren.
Vid bodelning i anledning av den ena makens död gäller rätten att betala pengar i stället för att lämna egendom bara till förmån för den efterlevande maken.
Bostad och bohag
För makarnas gemensamma bostad och bohag finns särskilda lottläggningsregler.
Den make som bäst behöver makarnas gemensamma bostad eller bohag har rätt att få den egendomen i avräkning på sin lott eller utan avräkning om värdet är ringa. Övertaganderätten gäller även om bostaden eller bohaget är enskild egendom, dock inte om egendomen är enskild på grund av villkor i samband med gåva eller i testamente. En förutsättning för att en make ska få överta bostad eller bohag som tillhör den andra maken är att ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt.
Vid behovs- och skälighetsprövningen görs en helhetsbedömning. Har makarna barn och får den ena maken ensam vårdnad om barnen, anses den maken som regel ha störst behov av bostaden. Detsamma gäller om makarna fortsätter att ha gemensam vårdnad om barnen, men barnen ska bo hos endast den ena maken. Vid skälighetsprövningen måste beaktas om bostaden har ett affektionsvärde för den make som äger den (normalt släktgård, föräldrahem eller liknande) kan tala emot att den andra maken får överta den.
Jämkning vid bodelning
I vissa situationer finns det anledning att jämka bodelningen. Detta, som kallas skevdelning, sker huvudsakligen vid korta äktenskap och vid bodelning med anledning av den ena makens död.
Även ett äktenskapsförord som anses oskäligt kan jämkas; precis som alla oskäliga avtal kan jämkas. Det innebär att enskild egendom anses utgöra giftorättsgods som omfattas av bodelningen.
Korta äktenskap
Om det är oskäligt att en make vid bodelningen ska lämna egendom till den andra maken i den omfattning som följer av en likadelning, ska bodelningen i stället göras så att den förstnämnda maken får behålla mer av sitt giftorättsgods.
Skevdelningsregeln tar i första hand sikte på kortvariga äktenskap. Ett äktenskap anses som regel kortvarigt om det inte har varat i mer än fem år, eventuell samboendetid medräknad.
Regeln gäller inte vid bodelning med anledning av den ena makens död.
Ena makens död
Vid bodelning med anledning av en makes död ska, om den efterlevande maken begär det, vardera sidan som sin andel behålla sitt giftorättsgods. Därmed kan efterlevande make sig mot att behöva dela med sig av sin egendom till den avlidna makens arvingar och testamentstagare. Regeln får alltså främst betydelse när den efterlevande maken är den rikare.
Jämkning av villkor i äktenskapsförord
Om ett villkor i ett äktenskapsförord är oskäligt med hänsyn till förordets innehåll, omständigheterna vid förordets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt, får förordet jämkas eller lämnas utan avseende vid bodelningen.
I de fall ett äktenskapsförord jämkas är det normala att viss egendom som enligt äktenskapsförordet ska vara enskild egendom omvandlas till giftorättsgods. Bodelningen får sedan genomföras utifrån detta.
Vi kan hjälpa till
Vi hjälper dig med argumentation kring tvist om skilsmässa. Du får del av vår mer än 20 åriga erfarenhet av familjerättsliga processer. Hos oss träffar du en alltid en erfaren familjejurist med stor kunskap och erfarenhet av familjejuridik.
Vi möter dig på ett sätt som passar dig
Du väljer vad som passar dig bäst. Vi kan alltid träffa dig på vårt kontor eller ha ett telefon- eller videomöte.
Läs vidare
Arv och dödsfall
Behöver du hjälp med arv och testamente? Vi är inriktade på tvister som rör successionsrätt. Successionsrätten innefattar arv, testamente och boutredning. Vi biträder kring hur…
Ensam vårdnad
Ensam vårdnad Som regel handlar det om föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst och ta ett gemensamt ansvar i frågor om barnet oavsett om…
Domstolsprövning
Familjemål i domstol I familjemål disponerar parterna som regel inte fullt ut över processen. Domstolen har en skyldighet vad gäller utredningen och avgörandet, oavsett vad…
Finansiering
Finansiering I vissa fall kan du ha rätt till finansiering av rättshjälp. Läs mer här. Arvode Vi tillämpar 25 § i vägledande regler för god…
Barns umgänge
Vad gäller för barns umgänge? Barnet har rätt till umgänge och det är barnets behov av umgänge som är avgörande. Barns umgänge Föräldrarna har ett…
Underhåll till barn
Underhållsskyldighet Föräldrarna ska svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Vad gäller…